Áppaq shulyq - árbir adamnyń garderobynda kezdesedi. Alaıda shulyqty jýǵan soń bastapqy reńi qalpyna kele qoımaıtyn jaıt barlyǵynyń basynan ótken. Úı sharýashylyǵy boıynsha sarapshylar qandaı ónimder aq tústi shulyqtardy aǵartýdyń birneshe jolyn usyndy, dep habarlaıdy Almaty-akshamy.kz.
Tabany qaraıǵan aq shulyqty qalaı jýýǵa bolady?
Aq shulyqty jýýǵa jáne sýǵa salyp kirin ezý úshin lımon qyshqyly men shyrynyn, sýtegi asqyn totyǵyn, as sodasy men sirke sýyn, aǵartqysh jáne aspırındi qoldanýǵa bolady. Lımon qyshqyly men shyryny matadaǵy talshyqtaryna qaramastan, appaq shulyqtar kıilgennen keıin sur bola bastaıdy. Úı sharýashylyǵy boıynsha sarapshy Merı Marloý Leverett aq tústi shulyqty lımon qyshqylymen jáne lımon shyrynymen aǵartýǵa keńes beredi. Lımon qyshqyly matany jumsaq etedi, kir molekýlalary men mata talshyqtary arasyn ajyratady.
Myna ádisterdi jasap kóriz: Sý qaınatyp, kir jýýǵa arnalǵan ydysqa quıyńyz. 3 lıtr qaınaǵan sýǵa 1/2 staqan lımon shyrynyn jáne 1 as qasyq lımon qyshqylyn salyńyz. 1-2 as qasyq kir jýǵysh untaq qosyńyz. Shulyqtaryńyzdy lımon qyshqylyn qosyp daıyndap alǵan sýǵa salyp, 4-6 saǵatqa qoıyńyz. Shulyqty eritindiden alyp, ádettegideı jýyńyz. Kirdiń kóp bóligi tabannyń syrtqy bóliginde bolady. Sondyqtan shulyqty sýǵa salyp jýǵan kezde ishin syrtqa qaraı aınaldyrmańyz.
Sýteginiń asqyn totyǵy shulyqtaǵy qara daqtardy ketirý úshin sýtegi asqyn totyǵyn paıdalanýǵa keńes beredi. Bul ónimniń matany aǵartatyn qasıeti bar, sondyqtan aq shulyqty jýýǵa óte yńǵaıly. Ol úshin osylaı jasańyz: Ydys jýýǵa arnalǵan suıyqtyqty 3% sýtegi asqyn totyǵymen 1:2 qatynasynda suıyltyńyz. Shulyqtaryńyzdy jyly sýǵa salyp, qospany shulyqtyń tabanyna jáne basqa las jerlerine jaǵyńyz.
Shulyqty búktep nemese tútik tárizdi orap, plasık paketke salyńyz. 3-4 saǵat boıy osylaı qaldyryńyz. Ydysqa ystyq sý quıyńyz, kir jýatyn untaq qosyńyz jáne shulyqty qolmen jýyńyz, búlingen jerlerin jaqsylap ysqylańyz. Osy ádispen jýylǵan shulyqtaǵy daqtar ketedi. Shulyq matasyna sýtegi asqyn totyǵy áser etpeıdi, al shulyqtar uzaq ýaqytqa deıin jaramdy bolady. As sodasy jáne sirkesý Aq shulyqty kirletpeı kıý qıyn. Ony birneshe ret jýǵannan keıin túsi óńip, surlanyp ketedi. Aq shulyqty as sodasy jáne sirke sýymen qalaı jýýǵa bolady? Shulyqty soda qosylǵan sýǵa salyp, oǵan sirke sýyn qosyńyz. Kir jýǵan kezde osy ónimderdi qoldanyńyz.
Jýý ádisi mynadaı: Kir jýatyn ydysqa jyly sý toltyryńyz. Sýǵa as sodasyn salyp, sirke sýyn quıyńyz (1 lıtr sýǵa 2 as qasyq soda, 1 as qasyq sirke sýy). Eritindige aq shulyqty salyp, birneshe saǵatqa qaldyryńyz (túnimen salyp qoıýǵa bolady). Daq pen kir jerlerin qolyńyzben ysqylap jýyńyz, shulyqty syqqan soń mashınaǵa salyp jýyńyz. Shulyq óte qatty kirlep ketse, kádimgi kir jýatyn qospaǵa ½ kese as sodasyn qosyńyz. As sodasy matany qataıtýy múmkin, sondyqtan shaıǵan kezde ony jumsartý úshin sýǵa 100 ml 9% sirke sýyn quıyńyz. Kir jýǵan kezde aq shulyqtyń túrli-tústi zattarmen aralasyp ketpeýin qadaǵalańyz. Qospaǵa salyp alǵannan keıin olardy aq kıimdermen birge kir mashınasyna salýǵa bolady.
Sodan keıin dymqyl shulyqty aǵartqyshqa salyńyz: Shylapshynǵa jyly sý toltyryńyz. 1 l sýǵa 4 as qasyq mólsherinde aǵartqysh qosyńyz. Kir jýýǵa arnalǵan suıyq qospadan 1 as qasyq qosyp, jaqsylap aralastyryńyz. Shulyqtardy qospada 10-15 mınýtqa qaldyryńyz. Shulyqtyń jolaǵy bar joǵarǵy bóligi eritindige túspeýi kerek. Shulyqtaryńyzdy salqyn sýmen shaıyńyz. Keıin ádettegideı qaıtadan jýyńyz. Joǵary konsentrasıadaǵy hlor aǵartqyshy aq zattardy sary etetinin eskerińiz. Sondyqtan shulyqtaryńyzdy qospaǵa salǵannan keıin qymbat zattarmen birge jýýǵa bolmaıdy.
Aspırın Asetılsalısıl qyshqyly (aspırın) shulyqtarda jınalatyn ter men kirdi jaqsy ketiredi. Bul dáriniń kómegimen shulyq qaıtadan qardaı appaq bolady. Aspırındi osy sqema boıynsha qoldanyńyz: Birneshe dárini ábden untaqtatyńyz. Bul shamamen bir as qasyq bolýy kerek. Untaqty 1 lıtr jyly sýǵa salyp eritińiz. Shulyqty qospaǵa salyp, 1-2 saǵatqa qaldyryńyz. Shulyqty shaıyp, syǵyp alyńyz. Shulyqtaryńyzdy ádettegideı mashınamen nemese qolmen jýyńyz. Shulyqtardy mashınada jýǵan kezde barabanǵa kir jýýǵa arnalǵan shar tárizdi qospalardy salyńyz. Appaq shulyqtyń kirin ketirip jýý úshin 40–50 °C deıingi sýdy paıdalanyńyz. Eger shulyqtardyń órnekteri bar bolsa, 40°C-qa deıingi temperatýdaǵy sýdy paıdalanyńyz. Salqyn sýǵa jýsańyz, qalaǵanyńyzdaı nátıje bermeıdi jáne shulyqtarda daq qalyp qoıady. Aq tústi shulyqtar ár kıgen saıyn jýýdy qajet etedi. Biz usynǵan ádisterdiń birin paıdalanyp, shulyqtardyń aq túsin saqtaýǵa ári taza ustaýǵa bolady. Al aldyn-ala qospaǵa salyp jýý kóp kúsh jumsamaı, daqtardy ketirýge múmkindik beredi.