Áleumettík jelílerde vaktsına arqyly salynatyn chıpter talqylanyp jatyr.
Telegram arnasynyń paıdalanushylary vaktsınalarda mıǵa áser etetín chıpter bolatyny turaly habarlamany talqylauda. Alaıda mamandar būl aqparatty joqqa shyǵardy, dep habarlaıdy Almaty-akshamy.kz tílshísí.
Mamandaryń atuynsha, mıǵa áser etetín chıpter tehnologıyasy egeuqūıryqtarda synalǵan, kemírgíshterdí moıynsūnǵysh etu arqyly ol oń nátıje bergen eken.
Qaznet paıdalanushysy aıtyp otyrǵan tyshqandarǵa júrgízílgen tájírıbe shyn mánínde ótkízílgen jáne baspasózde, onyń íshínde qazaqstandyq baspasózde keńínen jarıya etíldí. Tájírıbeníń mání – tyshqandardyń mıyna Bluetooth sıgnaldaryn qabyldauǵa jáne shyǵaruǵa, sondaı-aq, elektr jelísíne qosylmaı quat aluǵa qabílettí kíshkentaı chıpterdí engízu. Būl rette mıkrochıptíń ózí jaryq shyǵardy.
Ǵalymdardyń píkírínshe, bolashaqta mūndaı tehnologıya depressıyany, Parkınson auruyn, ártúrlí táueldílíkterdí jáne basqa aurulardy emdeuge múmkíndík beredí.
Tájírıbe Nature Communications jurnalynda egjeı-tegjeılí sıpattalǵan. Maqalada mıkrochıptíń ólshemderí ūzyndyǵy 19 mm., ení 12 mm. jáne qalyńdyǵy 5-ke teń ekendígí aıtylǵan. Onyń salmaǵy 1,4 gramm. Ol tyshqannyń terísín kesíp, bas súıegín būrǵylap tesu arqyly mıǵa engízílgen.
Būl adamǵa mūndaı qūrylǵyny vaktsınatsıya ınesíníń kómegímen engízu múmkín emes ekenín dálel deıdí. Qūrylǵy tym úlken. Sonymen qatar, vaktsınatsıya kezínde ol mıǵa kíre almaıdy, yaǵnı ol múldem paıdasyz bolady.
Tájírıbe turaly maqalada adamdarǵa chıptí vaktsınatsıya túrínde engízu jaıly jazylmaǵan. Sondaı-aq, ǵalymdar adamdardy kóngísh etudí nemese olardyń erkín baǵyndyrudy maqsat etpeıdí. Ázírlemeníń míndetí – búgíngí kúní qıyn emdeletín aurularmen kúresu jolyn tabu
Būl oraıda qazaqstandyq sportshylar ekpe alǵan dūrys degen píkír bíldíríp otyr.
«Bíz sportshylar, índet uaqytynda jalǵyz jattyǵudan sharshadyq. Óıtkení, regbı – komandalyq oıyn. Bízder ártúrlí jarystarǵa qatysyp, jankúıerlerdíń qoldauyn kórgímíz keledí. Al ol úshín vırusty ómírímízden alastatyp, índettí túpkílíktí joyuymyz qajet. Komandamyzdaǵy qyzdardyń íshínde eń bírínshí bolyp men ekpe aldym. Keıínnen ekeuí, sosyn úsheuí vaktsına alyp, komandanyń jartysyna juyǵy vaktsınalandy. Túgelímíz derlík ekpení denemízge ektírgennen keıín ózímízdí qorǵanysta júrgendeı, vırusty múldem jūqtyrmaıtyndaı kúı keshtík. «Kóppen kórgen ūly toı» demekshí, barsha ūjym bolyp bír sheshím qabyldauymyz auyzbírshílígímízdíń belgísí deuge bolady. Úıímízdegí qart ata-anamyzdyń hal-jaǵdaıyna, densaulyǵymyzǵa alańdaıtymyz ras bolsa, ekpeníń ekí bírdeı dozasyn qabyldauymyz qajet», – deıdí Regbı boıynsha QR Ūlttyq áıelder qūramasynyń múshesí Dayana QAZYBEKOVA.
Vaktsınanyń mańyzdylyǵy turaly «Azıya Sport» regbı klubynyń oıynshysy Sergeı DENISYuK aıtyp otyr.
« Qalamyzǵa senímdí, qorǵanys áserí bar vaktsına ákelíngennen keıín ózím tūratyn audanǵa qarasty ekpe egu punktíne baryp, vaktsına aldym. Karantın uaqytynda súıíktí ísterímmen aınalysa almadym. Bíraz uaqyt úıde qamaldyq, tórt qabyrǵadan jalyǵyp ta kettík. Būl kezeń sportshylar úshín óte qıynǵa soqty. Aınalasy 4-5 aıdyń íshínde talaptardyń bírazy jeńíldep, jūmyspen, sportpen qauyshtyq. Ekpeníń adam ómíríne zıyan tıgízbeıtínín, kerísínshe vırustyń jeńíl ótuíne septígín tıgízetínín estígende quandym. Sebebí, meníń otbasym bar, balam ósíp keledí, olardy índetten qorǵau meníń ákelík míndetím. Inektsıya eshqandaı asqynusyz óttí. Men barsha adamzat balasyna vaktsına aluǵa keńes beremín. Óıtkení, ekpe qalypty ómírge oraluǵa múmkíndík beretín jalǵyz jol», – deıdí Sergeı DENISYuK.