Reseı men Japonıa sıaqty elderde sýtegimen júretin transporttar bar 

Reseı men Japonıa sıaqty elderde sýtegimen júretin transporttar bar  vıdeodan alyndy

Arman Mınıazov, QR UIaO Atom energıasy ınstıtýtynyń tehnologıalyq quzyrettilik ortalyǵynyń dırektory, atom elektr stansasynan alynatyn energıany sýtegi otynyna aınaldyrý múmkindigi jaıly aıtty:

"Atom elektr stansasynyń energıasyn sýtegige aınaldyryp, ony bolashaqta metalýrgıa, ónerkásip salalarynda jáne transportta qoldanýǵa bolady. Reseı men Japonıa sıaqty elderde sýtegimen júretin transporttar bar, al biz de Qazaqstanda bul baǵytta jumys isteýge múmkindigimiz bar", – dedi ol.

Ǵalymdar metannan sýtegi alý ádisin zertteýde, bul proses pırolız dep atalady. Osy tehnologıanyń kómegimen shıkizattan sýtegin alý tıimdiligi joǵary – 90%-ten asady.

"Bul tehnologıa arzan bolmaıdy, sebebi joǵary tehnologıalyq ádis bolǵandyqtan, baǵasy da qymbatyraq. Biraq ekonomıkalyq turǵydan qaraǵanda tıimdiligi joǵary. Eger bizge taza sýtegi qajet bolsa, ony osy tehnologıa arqyly ala alamyz. Bul tehnologıany ózimizdiń ınstıtýtta júzege asyrdyq", – dep túsindirdi Arman Mınıazov.

Sýtegin tasymaldaý da óz qıyndyqtaryn týdyrady, alaıda ortalyq ǵalymdary bul máseleni de sheshýde.

"Sýtegin saqtaýǵa arnalǵan materıaldardy jasaý – mańyzdy qadamdardyń biri. Sýtegi gaz bolǵandyqtan, onyń órt qaýiptiligi bar, sondyqtan biz ony qysymsyz ári qaýipsiz saqtaý joldaryn izdestirip, arnaıy materıaldar jasap, solar arqyly sýtegini qaýipsiz túrde saqtaýdy qamtamasyz etemiz", – dedi Arman Mınıazov.

Atom energetıkasynyń jáne sýtegin óndirýdiń jańa tehnologıalary Qazaqstannyń ónerkásibin jáne kólik júıesin damytýdyń negizgi qozǵaýshy kúshteriniń biri bolmaq.

Sizdiń reaksıańyz?
Unaıdy
0
Unamaıdy
0
Kúlkili
0
Shekten shyqqan
0
Sońǵy jańalyqtar

15:07

14:14

13:34

13:27

12:38

11:20

10:15

09:55

09:05

19:42

19:19

18:33

18:31

16:39

15:08

14:46

14:40

14:10

14:00

13:25

12:44

12:00

11:55

11:17

11:14