Qazaq ulttyq óner ýnıversıtetiniń stýdentteri Reseı teatry óneri ınstıtýtynda qazaq dastanyn kózi qaraqty kórermenniń nazaryna usyndy.
Kóne týyndy jańǵyrtylyp, jańarǵan. Kóptiń yqylasyna bólengen pesa teatr synshylaryn tańdandyrmaı qoımady, dep habarlaıdy Almaty-akshamy.kz.
Serik Maqsutov óner ýnıversıtetiniń tórtinshi kýrs stýdenti. Basty róldi, ıaǵnı Qozyny somdaıdy. «Qoıylymnyń jańa ınterpretasıasy, dekorasıa men akterlardyń kıim úlgisine erekshe mán berilgen»,- deıdi.
«Jańasha kózqaraspen qoıdyq osy «Qozy Kórpesh-Baıan sulý» spektaklin. Bul spektaklde maǵan Qozynyń rólin oınaý qatty qıyn dep aıta almaımyn, biraq ishinde eki nemese úsh sahna bar ózime aýyr keletin. Osy sahnanyń ishinde men eki, úsh ret jylap alam dep aıtsaq ta bolady», - deıdi Qazaq ulttyq óner ýnıversıtetiniń stýdenti Serik Maqsutov.
Kóneniń kózindeı bolǵan mahabbat hıkaıasy emosıaǵa toly. Teatr synshylary stýdentterdiń kásibı sheberligin erekshe atap ótti. Daıyndyqqa alty aıdan astam ýaqyt ketken.
«Bul klasıkalyq pesa bolǵandyqtan, óziniń stılısıkasy bar. Ǵabıt Músirepovtyń stılısıkasy. Sony joǵaltpaý úshin, ózimizdiń ulttyq tilimizdiń melodıkasyn bildirtý úshin kórermenge qazaq tilinde osy pesany usynamyz», - deıdi Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri, profesor Qymbat Tileýova.
«Qozy Kórpesh-Baıan sulý» birneshe tilge aýdarylǵan dastan. XIX ǵasyrdyń ortasynda qaǵazǵa túsken lıro-epostyq jyr búginde halyqaralyq deńgeıde moıyndalǵan qundy mura. Reseı teatrty ınstıtýtynda qoıylǵan qazaq tilindegi spektákl kóptiń kóńilinen shyqty. Dál osy nusqany jas akterler Eýropanyń talǵampaz kórermeniniń nazaryna usynsaq deıdi.