Belgili arheolog ǵalym ómirden ozdy
Kórnekti ǵalym, arheologıa profesory, Germanıa arheologıalyq ınstıtýtynyń jáne Qazaqstan Respýblıkasy Qoǵamdyq ǵylymdar akademıasynyń korespondent múshesi Vıktor Fedorovıch Zaıbert 75 jasynda dúnıeden ótti, dep habarlaıdy Almaty-akshamy.kz 24.kz-ke silteme jasap.
Vıktor Fedorovıch 1947 jyly Soltústik Qazaqstan oblysynda dúnıege kelgen. Petropavl pedagogıkalyq ınstıtýtynyń tarıh fakúltetin («tarıh muǵalimi» mamandyǵy boıynsha) bitirgen. Eńbek jolyn Soltústik Qazaqstan oblystyq tarıhı-ólketaný mýzeıinde bastaǵan. Ár jyldar ishinde ol arheologıalyq koleksıalardy qalpyna keltirýshi, ǵylymı qyzmetker, mýzeıdiń arheologıa bóliminiń meńgerýshisi boldy.
Ǵalymnyń qajyrly da tynymsyz eńbeginiń arqasynda búginde Soltústik Qazaqstan tarıhı-ólketaný mýzeıinde ejelgi Botaı qonysynan tabylǵan eki júz myńnan astam jádiger bar. V.Zaıbert sensasıalyq jańalyq ashty: ǵalamshardaǵy alǵashqy jylqy Qazaqstan aýmaǵynda qolǵa úıretildi. Bul zertteý jylqyny qolǵa úıretýdiń burynǵy teorıasyn túbegeıli ózgertti.
Vıktor Zaıberttiń esimi arheologıalyq ortada tek elimizde ǵana emes, sonymen qatar shetelde de keńinen tanymal. Ol Soltústik Qazaqstannyń ejelgi tarıhy boıynsha 100-den astam kitap pen maqalalardyń birneshe ǵylymı jańalyqtarynyń avtory.
Belfast, Kembrıdj, Oksford, Núkasl, Edınbýrg ýnıversıtetterinde dáris oqydy. İİ dárejeli «Dostyq» (2017), «Parasat» (2021) ordenderimen marapattalǵan. Ǵylymı-pedagogıkalyq jáne basqarý jumystaryn júrgizdi, ártúrli ınstıtýttar men ǵylymı ortalyqtarda basshylyq qyzmetter atqardy, Soltústik Qazaqstan jáne Kókshetaý arheologıalyq ekspedısıalaryn basqardy. Sońǵy jyldary akademık ál-Farabı atyndaǵy Qazaq ulttyq ýnıversıtetinde «Arheologıa jáne dala órkenıeti» ǵylymı-zertteý ınstıtýtynyń dırektory bolyp jumys istedi.
Vıktor Zaıbert – ózin tolyǵymen ǵylymǵa arnaǵan, ózin «Qazaq halqynyń nemis uly» dep ataǵan ǵalym.