Almaty qalasynyń №7 qalalyq klınıkalyq auruhanasynda jańa buyndy elektrodsyz kardıostımulyator ornata bastady.
Almaty qalasynyń № 7 qalalyq klınıkalyq auruhanasynda QR DSM shtattan tys bas arıtmolog mamany Ayan Ábdírahmanovtyń qatysuymen «Resınhronızatsıyalyq terapıya jáne elektrodsyz kardıostımulyator ımplantatsıyasyn qoldanumen sozylmaly júrek kemístígín emdeudíń zamanauı tásílderí» taqyrybynda sheberlík saǵaty óttí.

Sheberlík saǵatyna shamamen 51-57 jastaǵy patsıentter qatysty. Būl patsıentterdíń basym kópshílígí júrek qyzmetíníń jetíspeushílígínen jáne ómírge qauíp tóndíretín júrek yrǵaǵynyń būzyluynan zardap shektí. Barlyq patsıentterge zamanauı qūrylǵylar sáttí ornatyldy. Barlyq operatsıyalar elímízdegí sáttí jūmys ísteıtín MÁMS júıesí sheńberínde tegín jasaldy.
Implantatsıyalanǵan bíregeı elektrodsyz kardıostımulyator adam ómíríne qauíp-qaterdí azaıtyp, ómír súru sapasyn edáuír jaqsartuǵa múmkíndík beredí.
«Dástúrlí kardıostımulyatorlarǵa qaraǵanda, būl qūrylǵy elektrodtardy júrekke tamyrlar arqyly qosudy talap etpeıdí jáne teríníń astyna ornalastyrylmaıdy. Būl qondyrǵy san tamyrlary arqyly júrektíń oń jaq qarynshasynyń quysyna tíkeleı ornatylady jáne patsıent ony sezbeıdí. Būryn patsıentke teríníń astyna ornatylǵan «qondyrǵy» sezíletín, qazírgí ımplantat típtí baıqalmaıdy, - dep túsíndírdí ınterventsıyalyq hırurgıya jáne arıtmologıya bólímshesíníń meńgerushí S.M.Anartaev.
Jańa qūrylǵynyń negízgí artyqshylyǵy qashyqtyq monıtorıng júrgízu múmkíndígí. Qūrylǵyny ornatu mobıldí qosymshamen úndestíríledí, onyń kómegímen emdeushí dáríger naqty uaqyt rejımínde patsıenttíń jaǵdaıyn qadaǵalaıdy, dabyl belgílerín kóredí jáne kenetten asqynu bolǵan jaǵdaıda shūǵyl áreket etedí. Būl tek jaı ǵana yńǵaıly tehnologıya emes – ol adam ómírín qūtqarushy qūral. Būryn patsıentter ózderínníń jaǵdaıdyń nasharlauyn baıqamasa, búgín dáríger patsıenttegí ózgerísterdí bírden baıqaıdy. Būl teorıya júzínde ǵana emes, būl praktıkaǵa engízílíp otyrǵan júıe. Bízdíń maqsat- jaı ǵana operatsıya jasaumen shektelu emes, patsıenttí dıagnostıkadan bastap, tolyq baqylau tsıklímen qamtamasyz etu-dedí arıtmolog-dáríger Qanat Ereshev.
Sheberlík saǵatyna Dubaı kardıologıyalyq qondyrǵyny shyǵaratyn halyqaralyq kompanıyanyń ókílderí qatysty. Kompanıya ókílderí baǵdarlamalyq qamtamasyz etumen jūmys ísteu boıynsha tehnıkalyq trenıng ótkízdí.
Sozylmaly júrek-qan tamyry aurulary bízdíń elímízdegí, álemníń barlyq elderínde álí de ólím sebepteríníń negízgí faktorynyń bírí bolyp otyr. Bíraq ozyq medıtsınalyq tehnologıyalardy engízu ólím-jítím kórsetkíshíníń tómendeuíne ákeledí.