2026 jyly Qazaqstanda korporatıvtík tabys salyǵyna (KTS) qatysty ózgeríster kúshíne endí. Olar salyq mólsherlemelerín, tóleushíler sheńberín, shegerímder men jeńíldíkterdí, sondaı-aq tóleu tártíbín qamtıdy. Jańa Salyq kodeksíndegí negízgí jańashyldyq turaly Almaty qalasynyń Óńírlík kommunıkatsıyalar qyzmetínde ótken baspasóz konferentsıyasynda Almaty qalasy boıynsha Memlekettík kíríster departamentíníń kameraldyq monıtorıng basqarmasynyń basshysy Dáuren Qaımūhametov bayandady.
Korporatıvtík tabys salyǵy būrynǵydaı byudjet kírísíníń negízgí kózíníń bírí bolyp qaldy. Ony tóleıtínder – Qazaqstan Respublıkasynyń rezıdent zańdy tūlǵalary, sondaı-aq tūraqty mekeme arqyly qyzmetín júzege asyratyn nemese QR-daǵy kózderden tabys alatyn beırezıdentter. Būl rette memlekettík mekemeler KTS tóleuden bosatylǵan, orta bílím beretín memlekettík mektepter salyq tóleushí emes ūıym qatarynan shyǵaryldy.
Negízgí jańashyldyqtyń bírí – saralanǵan mólsherlemelerdíń engízíluí. Bazalyq mólsherleme 20% deńgeıínde saqtalǵanymen, keıbír salada ol ózgertíldí. Banktík qyzmet (bızneske kredıt berudí qospaǵanda) pen oıyn bıznesíne 25% mólsherleme boıynsha salyq salynady. Bílím beru men medıtsınany qosa alǵanda, áleumettík salaǵa mólsherleme bıyl 5% bolyp belgíleníp, 2027 jyldan bastap 10%-ǵa deıín ósedí. Auyl sharuashylyǵy tauaryn óndírushíler 3%, auyl sharuashylyǵy kooperatıvterí 6% tóleıdí.
Jańa Salyq kodeksínde KTS bólímí qaıta qūryldy: kíríster men shegerímder qyzmet túrlerí boıynsha júıelendí, al jıyntyq jyldyq tabysqa engízílmeıtín kíríster jeke baptarǵa bólíndí. Sondaı-aq tsıfrlyq aktıvterden, maınıngten, tsıfrlyq bırjalardan alynatyn paıda, kómírsutektermen operatsıyalar, polıgondardyń joyu qorlary qarajatyn nysanaly emes paıdalanu nátıjesíndegí tabys jáne qorlar qūnynyń ósímínen túsetín tabys sıyaqty kírísterdíń jańa túrlerí bekítíldí.
QQS boıynsha, basqaru organdary músheleríníń íssapar shyǵyndaryn óteu, ózara baılanysty beırezıdenttermen operatsıyalar, esepten shyǵarylǵan talaptar jáne keıíngí shyǵystar boıynsha jekelegen shegerímder egjeı-tegjeılí reglamentteldí. Sonymen qatar negízgí qūraldar boıynsha qoldanystaǵy amortızatsıya normalary saqtalyp, jóndeu shyǵystaryn esepke aludyń tártíbín tańdauǵa – bír jolǵy shegeru nemese aktıvtíń qūnyn arttyru arqyly qūqyq beríldí.
«Sonymen bírge shegerímge jatpaıtyn shyǵystarǵa qoıylatyn talaptar qatańdatyldy. Jalǵan operatsıyalar boıynsha shyǵyndar, sondaı-aq deklaratsıya negízíndegí ońaılatylǵan salyq rejımín qoldanatyn tūlǵalardan satyp alynǵan tauarlar men qyzmetterge jūmsalǵan shyǵystar esepke alynbaıdy», – dep atap óttí Dáuren Qaımūhametov.
Salyq salynatyn tabysty azaıtu tártíbí de ózgerdí. Atap aıtqanda, lızıngtík syıaqylar boıynsha azaıtu kólemí qysqartyldy, memlekettík baǵaly qaǵazdar boıynsha kíríster alynyp tastaldy, bíraq boryshtyq qūraldar qūnynyń ósímínen alynatyn tabys qosyldy. Ǵylym salasyndaǵy bızneske beríletín yntalandyru aıtarlyqtaı kúsheıíp, ǴZTKJ-ǵa (NIOKR) jūmsalǵan shyǵystar boıynsha shegerím 50%-dan 200%-ǵa deıín ūlǵaıtyldy.
Alǵash ret qyzmet túrlerí boıynsha zalaldar egjeı-tegjeılí reglamenttelíp, olardy kóshíru men óteu tártíbí belgílendí. Sonymen qatar KTS boıynsha bírqatar salyqtyq jeńíldíkter joıyldy, onyń íshínde bankterge, ūlttyq kompanıyalarǵa arnalǵan jekelegen preferentsıyalar jáne qaıta ūıymdastyru kezíndegí ınvestıtsıyalyq jeńíldíkter bar. Degenmen arnauly ekonomıkalyq aımaqtar úshín, Astana Hub qatysushylaryna, ınvestıtsıyalyq jobalarǵa, teńíz tasymaldaushylar men ūlttyq fılmderdíń qūqyq ıeleríne arnalǵan negízgí jeńíldíkter saqtaldy.
«Múgedektígí bar adamdar jūmys ísteıtín ūıymdarǵa erekshe nazar audaryldy. Olar úshín qyzmetkerler sany, kíríster qūrylymy men eńbekaqy qory boıynsha krıterııler qatań saqtalǵan jaǵdaıda salyq jeńíldígí qaldyryldy. Múgedektígí bar qyzmetkerlerdíń sanyna baılanysty mūndaı ūıymdar KTS-tí 50%-ǵa azaıtuǵa nemese salyqtan tolyq bosatyluǵa qūqyly», – dedí Dáuren Qaımūhametov.
Sondaı-aq KTS boıynsha avanstyq tólemderdí tóleu tártíbí ózgertíldí. Olardy tóleu shegí 600 myń aılyq eseptík kórsetkíshke (AEK) deıín ūlǵaıtyldy, deklaratsıya tapsyrylǵanǵa deıín avanstyq tólemderdí esepteu nysany alynyp tastaldy, al bírínshí toqsan úshín esepteudí endí memlekettík kíríster organdary júrgízedí. Būdan bólek, 2026 jylǵy 1 qańtardan bastap írí kásípkerlík subektíleríníń barlyǵy KTS-tí tek respublıkalyq byudjetke tóleıdí, būl byudjettík synyptama kodtarynyń ózgeruíne ákeldí.
Spıkerdíń aıtuynsha, jańa jaǵdaılarda qatelíkterge jol bermeu úshín salyq tóleushílerge salyqty tóleu kezínde eseptelgen somalar men byudjettík synyptama kodtaryn mūqıyat tekseru ūsynylady.