Dástúrli shara qazaqtyń zańǵar jazýshysy Muhtar Áýezovtiń 125 jyldyǵyna arnaldy
Megapolıste Orta Azıa elderiniń VIII Halyqaralyq teatr festıvali bastaldy. İs-shara Orta Azıa elderi men túrkitildes memleketterdiń mádenı yntymaqtastyǵyn nyǵaıtyp, teatr óneriniń kórkemdik kókjıegin keńeıtýge baǵyttalǵan. Iaǵnı óner ıeleri úshin shyǵarmashylyq ıdeıalar almasýǵa taptyrmas alań. Osy festıválge qatysýǵa 60-qa jýyq qoıylym usynylǵan. Alaıda, baıqaý sharttaryna sáıkes, onyń ishinen 11 spektákl irikteldi.
«Festıválde túrli baǵdarlama bar. Sonyń biri SHOWCASE baǵdarlamasy dep atalady. Tek memlekettik teatrlar ǵana emes, jekemenshik tetrlarǵa da kóńil bólinsin degen nıetpen álemniń 10 elinen, Anglıadan, Úndistannan teatr prodúserlerin shaqyryp otyrmyz. Búginnen bastap Almatydaǵy kásipqoı teatrlar da, jekemenshik teatrlar da sahnada óner kórsetedi. Qazirgi tańda túrki dúnıesi degen áńgimeniń órbip kele jatqanyna qýanatyn elmiz. Kóbisimen tilimiz bir, dilimiz bir bolǵannan keıin, óner arasynda tájirıbe almasý bolsyn degen nıetpen ashylǵan. Bul festıvál ótip jatsa, oǵan osynsha elden qatysýshylar kelip jatsa, mundaı sharalar bizge kerek degen sóz ǵoı», – deıdi M.Áýezov atyndaǵy qazaq ulttyq drama teatrynyń dırektory Erkin Jýasbek.
Festıválde otandyq teatrlardan bólek, Tatarstan, Ózbekstan, Qyrǵyzstan, Ázerbaıjan, Tájikstan elderinen kelgen ujymdar da baq synaıdy. El atynan tórt birdeı spektákl qatysyp otyr. Atap aıtqanda, Muhtar Áýezov teatry «Qan men ter» dramasyn, Ǵabıt Músirepov atyndaǵy balalar men jasóspirimder teatry «Shaǵala» tragedıasyn usynady. Al Qalıbek Qýanyshbaev atyndaǵy qazaq mýzykalyq drama teatry «Don Kıhot» tragıkomedıasyn, Aqmola oblystyq drama teatry «Kókserek» spektaklin qoıady.
«Teatr óneriniń negizi – halyqty tańqaldyrý. Osynda usynylǵan qoıylymdardyń barlyǵy kórermenge erekshe áser qaldyrary sózsiz. Mundaı halyqaralyq sharanyń ótkizilýi – ártisterge shyǵarmashylyǵyn shyńdaýǵa úlken serpin bererine senimdimin. Qazirgi ýaqytta halyqaralyq teatr festıvali óte erekshe deńgeıde uıymdastyrylyp jatyr. Búginde Qazaqstan tetar ónerinde ózindik stılin qalyptastyryp kele jatqan jaıy bar. Osyndaı sharalardyń kóptep ótkendigi óner adamdaryn shyńdaı túseri sózsiz», – deıdi Ázerbaıjannan kelgen teatr festıvali qazylar alqasynyń múshesi Israfıl Israfılov.
Sonymen qatar, festıvál aıasynda «Qazaqstan senograftarynyń» kórmesi men jekemenshik teatrlardyń kórsetilimi SHOWCASE usynylady. Kórmege 20-ǵa jýyq qoıýshy-sýretshilerdiń eńbekteri qoıylǵan. Elimizdiń túkpir-túkpirindegi teatrlarda jumys jasaıtyn mamandar qatysyp otyr.
Festıvál aıasynda túrli baǵdarlama da uıymdastyrylǵan. Naqtyraq aıtsaq, jekemenshik teatrlarǵa kóńil bólý maqsatynda álemniń on elinen kelgen prodúserler Almatydaǵy kásipqoı teatrlardyń ónerin tamashalamaq.
Taqyrypqa oraı
Esengeldi TUIAQOV,
sýretshi:
Bizdiń salaǵa súıispenshilik pen jaýapkershilik qajet
-Kórmede teatrlarda qoıylǵan spektáklderdiń eskızderi, akterlerdiń obrazyndaǵy kıimderi qoıylǵan. Sondaı-aq, qandaı matadan tigilgen, dekorasıalar qandaı zattardan jasalǵandyǵy týraly maǵlumattar jazylyp tur. Sońǵy ret mundaı kórme 2011 jyly bolǵan eken, odan keıin ótpedi. Qazir elimizdiń túkpir-túkpirinen kelgen senograftardyń eńbekteri qoıylyp otyr. Bulardyń barlyǵy derlik meniń shákirtterim. Ózim osy salada júrgenime 50 jyldyń júzi bolypty. Búginde mine, zeınetke shyqtym. Alaıda, kómek kerek kezde spektáklderge qatysyp otyramyn. Senografıa degenimiz óte kúrdeli, ári aılyǵy óte az jumys. Bul salaǵa súıispenshilik, jaýapkershilik qajet. Sebebi, seniń týyndylaryń máńgilikke saqtalady. Qanshama jyldar ótse de, akterlar ózgerse de. Art jaǵyndaǵy dekorasıa eshqashan ózgermeıdi. Ol máńgilikke sol qoıylymmen birge jasaıdy.
Aıdan BISEMBAEVA,
qoıýshy-sýretshi:
Uıymdastyrýshylarǵa erekshe yqylasymdy bildiremin
-Festıvaldiń ótip jatqanyna qýanyshtymyn. Jastaıymyzdan teatrda eńbek ettik. Kórmege 3 jumysymdy usyndym. «Papa» atty spektákl Taraz orys drama teatrynda qoıylǵan. Ǵ.Músirepov teatrynda sahnalanyp júrgen «Qulager», «Mahabbat, qyzyq mol jyldar» jáne t.b. qoıylymdarynyń eskızderin ákelip otyrmyn. Kórermen qaýymǵa unap jatyr. Ózderiniń ystyq yqylasyn jetkizýde. Osy rette uıymdastyrýshylarǵa erekshe yqylasymdy bildiremin.
Nurken ÓTEÝİL,
Q.Qýanyshbaev atyndaǵy memlekettik akademıalyq qazaq mýzykalyq drama teatrynyń akteri:
Almatyda ótkenine rızamyn
-Men festıváldiń Almatyda ótip jatqanyna qyzyǵyp ta, qyzǵanyp ta turmyn. Halyqqa keremet kóńil-kúı syılap jatyr. Jan-jaqtan óner ordalary keldi, bir-birimen tájirıbe almasyp, teatrdyń búgingi baǵytyn talqylaıdy. Jan-jaqtan synshylar da kelip otyr. Bul degenińiz úlken oqıǵa!