San ǵasyr boıy úzílmegen, túbí tereń ūlttyq ǵūryp – soǵym soyu bastalatyn kez dál osy. Būl – tek mal soyatyn sát qana emes, ol – tuysty tabystyratyn, kórshí-qolańdy bíríktíretín, dastarqanǵa jylu men úıge bereke ákeletín halyqtyq mereke. Qazaqtyń «aq olımpıadasy» atanǵan būl dástúr – halqymyzdyń tūrmys-tírshílígíníń, kóńíl-sezímíníń, keń peıílíníń kórínísí.
Qazaqtyń qońyr kúzdegí qamy: soǵymǵa daıyndyq
Qazaq ejelden qysqa erte qamdanǵan. Soǵymǵa arnalǵan maldy jaz boıy jaıyp qana qoımaı, qarasha jaqyndaǵanda arnaıy tańdap, 2–3 aı baptap, jemdep, qońdandyrady. Būl – tek azyq jınau emes, otbasyǵa berekeníń keluíne arnalǵan mańyzdy áreket. Maldyń soıylatyn kúní áulettíń úlkenderímen aqyldasa otyryp belgílenedí. Belgílengen uaqytta úı ıesí tuystaryn, kórshílerín, dos-jarandaryn, soǵym shyǵaratyn qasapshy jígítterdí shaqyrady. Osy shaqyrudyń ózí – qazaqy syılastyqtyń belgísí.
Batamen bastalǵan berekelí ís
Soǵymǵa pyshaq tımesten būryn auyl aqsaqaly maldyń janyna kelíp, Qūran oqyp, bata jasaıdy. Būl – qazaqtyń malǵa ǵana emes, áuletímen jeıtín azyǵyna degen qūrmetíníń, Alladan bereke tílep ísteıtín ádetíníń aıqyn kórínísí, «batamen el kógerer» degen sózdíń mání osynda jatyr.
Bata berílgen soń qasapshy jígítter mal soyuǵa kírísíp, ár múshesín óz retínshe bólíp jílíkteıdí. Būl kezde úı íshíndegí tírshílík tayaq tastam jerden estílíp tūratyn quanyshty qımylǵa aınalady.
As úıdegí qyzu tírlík: quyrdaq
Jas kelínder tez arada jyly su daıyndap, úlken ydystaryn ákelíp, íshek-qaryn tazalauǵa kírísedí. Būl – jauapty árí sheberlíktí qajet etetín ís. Al úlken abysyndary soǵymnan jańa alynǵan ókpe, bauyr, júrek pen jas ettíń bír bólígín paıdalanyp, erekshe quyrdaq ázírleıdí. Būl taǵamdy jınalǵan jūrt auyz tıíp, úı ıesíne aq tílegín jaudyryp, baqyt pen bereke tíleıdí. Soǵymnyń naǵyz bastaluy da – osy mezet.
Sybaǵa – qazaqtyń tektílígín kórsetetín dástúr
Qazaq halqynyń úlken júregí men keń dalasyna saı darhan peıílí – sybaǵa dástúrínen aıqyn kórínedí.
Soǵymǵa kele almaǵan alys aǵaıynǵa, tūrmysqa shyqqan qyzǵa, qūda-jekjatqa arnaıy et bólínedí. Árkímníń sybaǵasy óz atymen belgíleníp, bólek saqtalady. Keıde úı ıesí alystaǵy jaqyndaryn arnaıy shaqyryp: «Sybaǵańyzdy jep ketíńíz», – dep qūrmet kórsetedí. Būl – ūmyt qaldyrmaudyń, jaqynǵa degen saǵynysh pen syılastyqtyń názík kórínísí.
Eńbektí baǵalau: qasapshyǵa beríletín «qolkeser»
Soǵym soıyp beruge kómektesken jas jígítterdíń eńbegín qazaq eshqashan eleusíz qaldyrmaǵan. «Qolkeser» dep atalatyn syı – olardyń eńbegíne degen rızashylyqtyń belgísí. Qasapshylarǵa maldyń tıístí múshelerínen arnaıy et salynyp beríledí, "qolkeserdíń" mání osy.
Soǵym – ūlttyń tūrmys mádenıetíníń aınasy
Qazaq úshín soǵym soyu – tūrmystyq áreketten áldeqaıda bıík ūǵym. Būl dástúrde bírlík, syılastyq, úlkenge qūrmet, eńbektí baǵalau, tuystyq baılanystyń beríktígí súıekke síńgen sarqylmas qūndylyq retínde saqtalady.
Soǵym – qystyń azyǵy ǵana emes, ruhanı baılanys pen tuystyq jylulyqtyń belgísí, otbasynyń shattyǵy, úıdíń berekesí, auyldyń auyzbírshílígí.