Jasóspírímder tárbıesí – qoǵamda keń talqyǵa túsetín taqyryptardyń bírí. Ásírese, balanyń tūlǵa retínde qalyptasuynda aınalasyndaǵylardan keletín kómektíń orny erekshe. Ómírden óz ornyn ízdegen jasóspírímníń jaman jolǵa túspeı, dūrys tańdau jasauy – óte mańyzdy. Almaty qalasy Oqushylar saraıynyń qala syrtyndaǵy «Órnek» lagerí de osy baǵytta jūmys ísteıdí. Sodan da bolar, «Órnek» lagerínde balalardyń jarqyn jazǵy demalysy erekshe estelíkke aınaluda.
Qalalyq Bílím basqarmasyna qarasty Oqushylar saraıynyń «Órnek» lageríndegí jaz qyzyǵy erekshe qyza túsken. Jazǵy demalystyń oqushylar úshín orny típtí bólek. Áu bastan-aq jazǵy demalys basqa demalystarǵa qaraǵanda ūzaq árí qyzyqty bolyp keledí. Sondyqtan bolar, balalar da osynau kezeńdí taǵatsyzdana tosady. Árí būl mezgílde toǵyz aı boıy tynymsyz oqyp, bílím alǵan balanyń aǵzasy tynyǵyp, demaludy qajet etedí.

Osyǵan oraı, toqsan saıyn mektep oqushylaryna úzílís jasalyp otyrsa da, sonyń eń ūzaǵy – jazǵy demalys. Jalpy, jazǵy demalys balalardyń negízgí sabaqtan, úırenshíktí áreketínen bosap, óz qyzyǵushylyǵymen aınalysuyna múmkíndík beredí. Onyń ústíne, jaz mezgílí mektep oqushylarynyń jalpy fızıologıyalyq, sana-sezímí jaǵynan, dúnıetanymdyq tūrǵyda damu, jetílu kezeńí. Olardyń ómíríndegí eń ūmytylmas estelíkter de osy jazǵy demalys lagerínen bastau alady. Sondyqtan balalar úshín jazǵy demalystyń árbír kúní qymbat.
Qalamyzdaǵy «Janūya» kesheníníń tárbıelenushílerí sondaı-aq Oqushylar saraıynyń bílím beru bírlestíkterínde jyl boıy bílím alyp júrgen áleumettík osal otbasylardan shyqqan balalar bıyl da jazǵy demalystaryn «Órnek» demalys lagerínde ótkízíp jatyr. Balalarǵa mūndaǵy «Robototehnıka», Astronomıya, VR jáne AR, Lego, EMC, «Ǵylym álemíne ekspedıtsıya» sayahat, «Nyuton zerthanasy» (Fızıka), «Ǵarysh mıssıyasy» (Astronomıya), «ElektroıkLAB» (Elektr) sheberlík sabaqtary, qyzyqty jarystar men oıyn baǵdarlamalary, sporttyq oıyndar erekshe ūnaıdy. Árıne, balalar tańǵy as pen túskí jáne keshkí asty súısíne jeıdí. «Órnektegí» jaz ár balanyń esínde jaǵymdy jańalyǵymen qalary sózsíz.
Balalarǵa Neırotehnologıya, Jurnalıstıka, AERO, IT pedagogtary sabaq júrgízedí. Mūnda míndettí túrde «Neptun kúní» atap ótíledí. Būl merekeníń maqsaty – balalarǵa su tírshílík kózí ekenín úıretíp, sumen oınaıtyn oıyn erejesín saqtaı otyryp, balalardyń qımyl-qozǵalysyn, shapshańdyǵyn shyńdau, olardy dostyq pen ūıymshyldyq qaǵıdattaryna adaldyqqa tárbıeleu.
Ár auysymda balalar tek demalyp qana qoımaı, shyǵarmashylyq pen bílímge toly sayahattarǵa attanady. Olar túrlí sporttyq oıyndarǵa qatysyp, qolónermen aınalysady, ǵylymı jańalyqtarmen tanysyp, túrlí baıqaular men sheberlík saǵattarynda óz qabíletterín shyńdaıdy.

«Órnek» lagerí – balalar úshín jańa daǵdylar men jańa dostar tabatyn orta desek, artyq aıtqandyq emes. Mūnda ár kún tańǵajaıyp oqıǵalarǵa toly: bírde balalar teleskoppen Kúndí baqylaıdy, kelesí kúní anımatsıya keıípkerlerín jasap, dron ūshyryp, ǵylym álemíne sayahat jasaıdy. Shahmat oınaudy, orıgamı jasaudy, típtí sūhbat júrgízudí de úırenedí.

Shynaıy dostyq ornaǵan ortada balalardyń kúlkísí men belsendílígí lager aumaǵyn shattyqqa bóleıdí, óıtkení mūnda tárbıeshíler óte joǵary dárejede jūmys ísteıdí. Auysym sońyndaǵy eń áserlí sátterdíń bírí – qoshtasu alauyn jaǵu rásímí. Būl keshte ár top qoshtasu sátíne arnalǵan ónerlerín kórsetíp, shynaıy dostyq sheńberín qūryp, án shyrqaıdy.

«Órnekte» ótken árbír kún – balalardyń júregínde máńgí saqtalatyn ortaq estelík, quanysh pen tabystyń sımvoly. Jaz álí jalǵasyp jatyr, alda lager demalushylaryn álí talaı qyzyqty oqıǵalar men quanyshty sátter kútíp tūr.
