Qadyr Myrza ÁLİ: Eńbek – adamnyń avtoportreti

Qadyr Myrza ÁLİ: Eńbek – adamnyń avtoportreti almaty-akshamy.kz


 


***


Ońaıǵa túsken tabys oıran salady,


Eńbekpen kelgen eńbektep shyǵady.


***


Qazaq pen qazaqtyń arasyn týys,


Kún men kúnniń arasyn jumys jalǵaıdy.


***


Qysylmaı-aq aıtar edim barshaǵa,


Jaqsy der em eńbekpenen sharshaǵan.


***


Mereke – meıram kóbeıip ketken kezde


Jumys kúnderin saǵynasyń.


***


Eńbekker azamat ólgende onyń artynda


Jańa ǵana bastalǵan bir sharýa qalady...


***


Jalqaýlyq adamnyń qadirin túsiredi,


Biraq eńbektiń baǵasyn kóteredi.


***


Eńbek – saý adamnyń shıpasy.


***


Jumys urmaı-soqpaı tárbıeleıdi.


***


Baıansyz daqpyrttan


Baıandy eńbek artyq.


***


Qaýip elshi emes,


Tynyshtyq – elshi.


Táýip emshi emes,


Eńbek – emshi.


***


Órneksiz tekemet bolsa da,


Eńbeksiz keremet bolmaıdy.


***


Kimniń kim ekeni eńbekkerligimen esepteledi.


***


Eńbekpen til tabysqan talant,


Jalynan sıpatpaıdy.


***


Qamaý teri alynbaǵan júırik


jarysqa jaramaıdy.


Talanttyń qamaý terin jumys alady.


***


Talanttyń bas bapkeri – Eńbek,


Biraq el odan qashyp júredi.


***


Kóp adam oıdy jumys dep eseptemeıdi,


Al ol qara jumystan da aýyr.


***


Jalǵyzdyqtyń ýytyn


Jumys qana qaıyrady.


***


Eńbekpen kelgen aqsha eńirep shyǵady.


***


Eńbekpen baılyq quralmaıdy.


Biraq baılyqty ustap turýǵa Eńbek kerek.


***


Qajýdyń emi – tynys,


Qaıǵynyń emi – jumys.


***


Óz eńbegimen kún kórgender – maımyldar ǵana.


Ózgeniń eńbegimen kún kórgendi qalaıtyndar – adamdar.


***


Eńbekpen ótken ýaqyt eki ese qaıtady.


***


Bári de eńbekpen kelmek,


Ustazdyń ustazy – Eńbek.


***


Aqyl men Eńbek


Bárin de jeńbek.


***


Túk tyndyrmaıtyn ákimniń


Orynbasary kóp bolady.


***


Jumysbasty adamnyń


Jamandyq jasaýǵa ýaqyty joq.


***


Jetimdik – Eńbekke,


Eńbek – kisilikke tárbıeleıdi.


***


Eńbekker adamǵa sóz tımeıdi


Kóz tıedi.


***


Eńbekti kúnkóris dep qaramaı,


Ómirdiń ózi dep túsingen jón.


***


Adam eńbegimen kógeredi.


***


Bir-birine jatatuǵyn jalǵasyp,


Eńbek degen tirshiliktiń duǵasy.


***


Jumys qaıǵyńdy umyttyrady,


Aldyńda úmit turady.


***


Bir kún jumys istemeseń,


Bir kún ómir súrmedim dep túsin.


***


Eńbektiń qadirin eń birinshi bilgen – meshin.


Keıbireýler eńbekten ala almaı júr óshin.


***


Adamdy kúıindiretin,


Tipti kıindiretin de eńbek emes,


Súıindiretin Eńbek.


***


Bir tonna eńbek –


Bir mysqal bedel.


***


Eńbeksiz kelgen dáýlet esirtedi.


***


Qaryz suraǵanǵa suraǵanyn ber,


Aqyl berme!


***


Pendeniń jaýy – pendelik,


Sendegi jáne mendegi.


Baılyq ta emes, Bılik te,


Adamnyń baǵy – Eńbegi.


***


Eńbek! Eńbek! Eńbek!


Eńbekker saǵan ǵana senbek.


***


Jumys – aýyzben emes,


Qolmen oqylatyn duǵa.


***


Jumys – ter tógý,


Demalý – oılaný.


***


Ashshy termen jýylǵan aqsha


Altynmen baǵalanady.


***


Kúrek al da qar kúre,


Sonyń ózi ǵanıbet!


***


Aq aıazda aǵash jarsań,


Qystyń ózi jylynyp júre beredi.


***


Adam jatýdan da jalyǵady.


Jalyqtyrmaıtyn –


Súıikti jumysyń ǵana!


***


Eńbek etýdi qoıǵan maımyl


Adam bolmaıdy.


***


Eńbek etkisi kelmegen adamnyń


İshýden basqa jumysy joq.


***


Usaq-túıekpen


Ózi usaq adamdar shuǵyldanady.


***


Shashyrama!


Shashyrama!


Tursań bir ornyńda tur!


Ursań bir núktege ur!


***


Eńbekker – qyrannyń qanaty,


Tulpardyń tuıaǵy.


Jolbarystyń júregi,


Adamnyń abyroıy.


***


Eńbek – jan-jaqty,


Segiz qyrly, bir syrly emshi.


Eń dámdi jemis, eń qymbat jemis –


Eńbektiń jemisi.


***


Ózin-ózi óltirýdiń ońaı nusqasy – Jalqaýlyq.


***


Kóp jeýge bolmaıdy,


Kóp ishýge bolmaıdy.


Kóp uıyqtaýǵa bolmaıdy,


Kóp eńbek etýge bolady.


***


Talanttyń túbine


Oıyn-saýyq jetedi.


***


Aqymaqtarmen tildeskenshe,


Eńbekkermen shúıirkeles.


***


Jumystyń eń jamany –


Jumys istemeý.


***


Sharýasyn tyndyrǵan adam


Shalqyp sóıleıdi.


***


Eńbektiń Eri –


Mańdaıdyń teri.


Qara jumys qan taratady.


***


Eńbekaqysyz eńbek etkennen


Adam bop ketken maımyl ǵana.


***


Eń aýyr jumys istegen ógizder


Qamshydan bas kótermegen.


***


İsi usaqtyń ózi usaq.


***


Jalqaýlyqpen túńildirme,


Eki qolǵa tynym berme.


***


Eńbek ádetke


Oılaný saltqa aınalýǵa tıis.


***


Uqyptylyq degen ol zań,


Eńbek degen – bálzam.


***


Eńbekpen ǵana ómir qulpyrady.


Eńbekkerdiń kózinde nur turady.


***


Eńbek etpegen pende


Bárinen de kende.


***


Ergejeıliniń ókshesi bıik,


Eńbekkerdiń eńsesi bıik.


***


Qıyndyqtyń qamalyn zeńbirekpen almaıdy,


Eńbekpen alady.


***


Eńbekpen kelgen dúnıeń – óz dúnıeń.


Ózge jelmen kelgen dúnıe – ózgeniki.


***


Jer aýdarǵan kúrektiń júzi jaınap turady.


***


Eńbek – adamnyń avtoportreti.


***


Adam ózi úshin eńbek etedi,


Eli úshin erlik jasaıdy.


***


Qudaı kómektesken kúnniń ózinde


Óziń ter tógýge tıissiń.


***


Abyroıǵa sen qansha eńbek sińirseń,


Ol da sonsha qyzmet etedi.


***


Jaratqannyń ózi jumysker jandy jaratady.


***


Aqylyńa tabyn,


Eki qolyńa jalbaryn,


Qudaı beredi qalǵanyn.


***


Sharshaýdyń ózi rahat, jumysyń bitse.


Jumysyń bitse, jumystyń jemisin kútseń.


***


Baılyq baıansyz,


Baqyt baıansyz,


Eńbek qana baıandy.


***


Erteńge senbe,


Eńbegińe sen!


***


Jesir men jetimniń arqa súıeri –


Jumys qana!


***


Túsine qarap túńilme,


İsine qarap úmitten!

Sizdiń reaksıańyz?
Unaıdy
0
Unamaıdy
0
Kúlkili
0
Shekten shyqqan
0
Sońǵy jańalyqtar

21:12

17:52

17:31

17:14

16:11

15:46

15:27

15:21

15:10

15:04

14:41

14:32

12:39

12:36

12:28

11:55

11:43

11:02

10:42

10:38

10:29

10:21

10:16

10:05

09:46