Sáuírde kólíktí tírkeu merzímí 30 qyrkúıekke deıín ūzartylǵan edí. Búgín rūqsat merzímí bíttí, dep habarlaıdy almaty-akshamy.kz zakon.kz sílteme jasap.
Endí shetelde tírkelgen kólíkterdí kedendík baj salyǵyn tólep, bízdíń elde tírkeu kerek nemese Qazaqstan shekarasynan ǵana emes, EEO aumaǵynan shyǵaru qajet.
Kedendík talapty būzǵandardy polıtsıya ízdep, kólíkter aıyptūraqqa qoıylady. Iesí kedendík bajdy tolyq tóleuge míndetteledí.
Qarjy mınıstrlígí Memlekettík kíríster komıtetíníń málímetínshe, uaqytsha júru merzímí endí ūzartylmaıdy.
Kedenshílerdíń aıtuynsha, Qazaqstan azamattary Belarus pen Reseıdíń kólík qūraldaryn uaqytsha ákelu merzímín eskermeı, EEO aumaǵynda senímhat arqyly paıdalana alady. Al Armenıya men Qyrǵyzstannan ákelíngen kólíkterdí senímhat arqyly basqaruǵa qūqyǵy joq.
Elden shyǵaru turaly míndettemeníń Qazaqstanda uaqytsha tírkelgen armenıyalyq avtokólíkterge (A serıyaly sary nómír) qatysy joq.
Memlekettík Kíríster komıtetíníń deregí boıynsha, 2020 jyly nauryzdan bastap (elímízde tótenshe jaǵdaı engízílgennen berí) Qazaqstanǵa 4 708 sheteldík avtokólík uaqytsha kírgízílgen. Qazír olardyń 500-í baqylauda. Olar Ázírbaıjan, Auǵanstan, Bosnıya jáne Gertsegovına, Germanıya, Gruzıya, Islandıya, Ispanıya, Lıtva, Polsha, Slovenıya, Tájíkstan, Túrkímenstan, Ózbekstan, Ukraına men Frantsıyadan jetkízílgen.