Múshel jas – qazaq halqynyń dástúrli jas esepteý júıesi. Ol adam ómirindegi ár 12 jyl saıyn qaıtalanyp otyratyn mańyzdy belesterdi bildiredi. Múshel tek jas ólshemi ǵana emes, adamnyń bıologıalyq, psıhologıalyq jáne áleýmettik damýyn aıqyndaıtyn uǵym retinde qalyptasqan. Qazaq dúnıetanymynda múshel jasqa erekshe mán berilgen. Bul kezeńderde adam saqtanyp, sadaqa berip, ózin rýhanı jáne fızıkalyq turǵyda qorǵaýǵa tyrysqan.
Múshel jas qalaı esepteledi?
Qazaqtyń jyl sanaýy 12 jyldyq músheldik sıklge negizdelgen. Ár jyl janýar atymen atalady:
Tyshqan – Sıyr – Barys – Qoıan – Ulý – Jylan – Jylqy – Qoı – Meshin – Taýyq – It – Dońyz
Jyl sanaý 22 naýryz – Naýryz meıramynan bastalady. Osy 12 jyl tolyq aınalyp shyqqanda bir múshel esepteledi.
Nege alǵashqy múshel 13 jastan bastalady?
Qazaq dástúrinde adamnyń anasynyń qursaǵynda ótkizgen 9 aıy bir jylǵa teń dep eseptelgen. Sondyqtan alǵashqy múshel 12 emes, 13 jastan bastalady. Bul – «alǵashqy múshel» dep atalady.
Múshel jastyń qazaq qoǵamyndaǵy mańyzy
Múshel jas:
• adamnyń qoǵamdaǵy orny men mártebesin aıqyndaıdy;
• fızıologıalyq jáne psıhologıalyq ózgeristermen baılanystyrylady;
• qaýipti kezeń dep eseptelip, saqtyq sharalary jasalǵan;
• adam ómiriniń belgili bir áleýmettik satysyn bildiredi.
Qazaqtar múshel jasynda:
• alys jáne aýyr saparlarǵa shyqpaǵan;
• qaterli isterden aýlaq bolǵan;
• sadaqa berip, jeti nan taratqan.
Bul senimderdiń astarynda adamnyń aǵzasynda ár 12 jyl saıyn bolatyn tabıǵı ózgerister týraly baıqaýlar jatyr.
Astronomıalyq negizi
Astronomdardyń aıtýynsha, Iýpıter ǵalamshary Kúndi shamamen 12 jylda bir aınalyp shyǵady. Qazaqtyń 12 jyldyq músheldik júıesi osy ǵaryshtyq sıklmen sáıkes keledi. Bul – múshel uǵymynyń tek turmystyq emes, tabıǵı-astronomıalyq negizi bar ekenin kórsetedi.
Jarty múshel jáne oǵan qatysty ǵuryptar
Múshelmen qatar jarty múshel uǵymy da bolǵan. Ol balanyń eseıe bastaǵan shaǵyn bildiredi.
Dástúrli ǵuryptar:
• Ul balany súndetke otyrǵyzyp, atqa mingizý;
• Qyz balanyń qulaǵyn tesip, syrǵa taǵý;
• «On úshte – otaý ıesi» dep balıǵat jasyn atap ótý.
Bul salttar balanyń qoǵamdaǵy jańa mártebege ótkenin bildirgen.
Múshel jastyń kezeńderi jáne maǵynasy
1-múshel – 13 jas
Er jetý kezeńi.
Bul jasta jasóspirimniń boıynda kúrdeli fızıologıalyq ózgerister bolady. Keıbir balalar úshin bul kezeń qaýipti dep eseptelgen.
2-múshel – 25 jas
Jigittik shaq.
Dene kúshi tolysyp, ómirge belsendi aralasatyn kezeń. Bul múshelde de sadaqa berip, amandyq tilegen.
3-múshel – 37 jas
Eń qaýipti múshel.
Aqyl toqtatyp, ómirge syn kózben qaraı bastaıtyn kezeń. Qazaq uǵymynda eń jaýapty ári qaterli múshel osy jas sanalady.
4-múshel – 49 jas
Orta jas.
Danalyqqa bet burý, urpaq tárbıesine kóbirek kóńil bólý kezeńi.
5-múshel – 61 jas
Tolysqan danalyq.
Ómir tájirıbesi molaıyp, ózine de, ózgege de syn kózben qaraıtyn shaq.
6-múshel – 73 jas
Qarttyqtyń bastalýy.
Dene qýaty álsirep, kárilik aıqyn seziledi.
7-múshel – 85 jas
Kárilik.
Minezdiń ózgerýi, ókpelegishtik baıqalatyn kezeń dep sıpattalady.
Jeti múshelden keıingi jas kezeńderi
Qazaq dástúrinde jeti múshelden keıingi jasty:
• 97 jas – sarqynshaq (qaljyraý),
• 109 jas – shópshek súıý,
• 121 jas – nemene súıý
dep ataǵan. Bul jastaǵy adamdar sırek kezdesetindikten, «suraýy joq múshel» dep eseptelgen.
Múshelge qaı kezde kiredi?
1 – múshel – 13 jas (er jete bastaý). 13-te kiredi - 14-te shyǵady
2 - múshel - 25 jas (jigittik shaq). 25-te kiredi - 26-da shyǵady
3 – múshel – 37 jas (aqyl toqtatý). 37-de kiredi - 38-de shyǵady
4 – múshel – 49 jas (orta jas). 49-da kiredi - 50-de shyǵady
5 – múshel – 61 jas (orta jas). 61-de kiredi - 62-de shyǵady
6 – múshel - 73 jas (qarttyq). 73-te kiredi - 74-te shyǵady
7 – múshel – 85 jas (kárilik). 85-te kiredi - 86-da shyǵady
8 – múshel – 97 jas (qaljyraý). 97-de kiredi - 98-de shyǵady
9 – múshel - 109 jas (shópshek súıý). 109-da kiredi - 110-da shyǵady
10 – múshel – 121 jas (nemene súıý). 121-de kiredi - 122-de shyǵady
Múshel jasty toılaý dástúri
Dástúrli qazaq qoǵamynda týǵan kún nemese múshel jas arnaıy toılanbaǵan. Alaıda HH ǵasyrdan bastap:
• belgili tulǵalardyń múshel toılary,
• 50, 60, 70 jas mereıtoılary
ótkizile bastady.
Músheltoıdyń maqsaty:
• tulǵanyń eńbegin baǵalaý;
• keıingi urpaqqa úlgi kórsetý;
• rýhanı sabaqtastyqty saqtaý.
Halyq senimindegi múshel jastyń qaýpi týraly sharıǵat ne deıdi, muslim.kz saıtynda buǵan bylaı jaýap berilgen:
Ár múshel ishinde adamnyń ózine tán erekshelikteri men bolmysy qalyptasady. Muny yrymmen baılanystyryp, múshel jasty qaýipti kezeń dep sanap, aman-esen ótýi úshin quran baǵyshtap, óziniń qatty jaqsy kóretin kıim-keshekterin jaqyn-jýyqtaryna taratý sıaqty yrym joralǵylardyń dinimizde negizi joq. Dástúrli ıslam boıynsha múshel jaspen esepteý sharıǵatqa qaıshy emes. Biraq sharıǵatta múshel jasqa tolǵan adam baǵaly zattaryn syıǵa tartý kerek, syılyq bermeseń, qaýip-qater keledi degen túsinik joq. Allaǵa shúkirshilik etip, ómirimizdi uzartýyn tilep, basqa da apattardan saqtasyn degen maqsatta sadaqa bergenniń oqasy joq. Musylmannyń bergen sadaqasy ómirin uzartyp, jamandyqtan qaıtarady.
Qorytyndy
Múshel jas – qazaq halqynyń ómir fılosofıasyn, tabıǵatpen úndestigin jáne adam damýyn tereń túsingenin kórsetetin erekshe júıe. Ol tek jas sanaý emes, ómir belesterin baǵalaý, saqtaný jáne kemeldený joly.