Búgín Úkímet otyrysynda 2025 jylǵy qańtar-mausymǵa áleumettík-ekonomıkalyq damu jáne respublıkalyq byudjettíń atqarylu qorytyndylary qaraldy. Premer-mınıstrdíń orynbasary – ūlttyq ekonomıka mınıstrí Serík Jūmanǵarın jyl basynan berí Qazaqstan ekonomıkasy 6,2%-ǵa óskenín aıtty. Qarjy, bırja, makroekonomıka sarapshysy, ekonomıst Aıbar Oljaı Úkímet jūmysyna baǵa berdí, - dep habarlaıdy Aqshamnews.kz tílshísí.
Sarapshynyń aıtuynsha, Qazaqstan Úkímetí 2025 jyly fenomenaldy jūmys nátıjesín kórsete bíldí.
"Bíz tūńǵysh ret mūnaı baǵasy óspegen uaqytta íshkí jalpy ónímníń 6,2 paıyzǵa ósuín tírkep otyrmyz. Sebebí dál osylaı ósken 2011 jylmen salystyrsaq, 13 jyl būryn bízge qara altyn baǵasynyń sharyqtauy kómektesken edí. Úshínshí toqsanda tura osy qarqyndy saqtaı alsaq, onda 2025 jyly qazaq ekonomıkasy 300 mıllıard dollardan asatyn bolady. Aqyryndap Vetnammen ıyq tíresetín jaǵdaıǵa jetemíz. Onymen qosa, Reseı ekonomıkasymen 10 ese alshaqtyǵymyz edáuír qysqaryp, endí bíz Reseıden ekonomıka kólemí boıynsha bayaǵydaı 10 emes, 7 ese az bolyp tūrmyz", - deıdí ol.
Aıbar Oljaı bıyl ekonomıka san boıynsha emes, sapa boıynsha óskenín aıtty.
"Ósím kólík pen logıstıka (22,7%), qūrylys (18,4%), tau-ken ónerkásíbí jáne sauda (8,4%), óńdeu ónerkásíbí (5,5%) arqyly keldí. Qazaq elí shyn mánínde ındustrıyalanuda. Ekonomıka qūrylymyndaǵy óńdeu ónerkásíbíníń úlesí 2024 jyly 12,2%-ǵa deıín ūlǵaıyp ketken. Būryn dıversıfıkatsıya bíz úshín qaǵazǵa jazylǵan kúrdelí sóz bolsa, endí jańa formattaǵy menedjer Oljas Bektenov ís júzínde dıversıfıkatsıyanyń qalaı bolatynyn kórsettí. Būl tek basy. Endí Bektenovtyń senímdí serígí Serík Jūmanǵarın jaqyn arada qazaq elíne ekonomıkany tıímdí ósíru baǵdarlamasyn jarıyalamaq. Onyń negízgí parametrlerí daıyn. Baǵdarlama boıynsha Qazaqstan optımaldy áreket etetín bolady. Yaǵnı kapıtal óńdeu, tau-ken ónerkásíbí, agroónerkásíptík keshen jáne ınfraqūrylym sıyaqty eń perspektıvaly salalarǵa nysanaly dáldíkpen baǵyttalmaq", - deıdí ol.
Memlekettíń ǵana emes, Oljas Bektenovtyń de íshkí transformatsıyasy baıqaldy.
"Ol bírínshí ret jurnalıster aldyna erkín shyǵyp, auqymdy baspasóz konferentsıyasyn berdí. Eshbír sūraqtan qashpady. Báríne jauap berdí. Qıyn sūraqtar arasynda baǵa, tarıf, jūmyspen qamtu sıyaqty taqyryptar bar edí. Qoǵammen dıalog tek jetístíkterdí aıtumen ǵana shektelmeıdí. Ol sheshudí qajet etetín názík máselelerdí ashyq talqylaumen baǵalanady. Mūndaı ózara áreket etu stılí senímdí nyǵaıtyp, jalǵan aqparat taratu qaupín azaıtady. Ekonomıkanyń ósuímen qatar, Abaıūly da sayasatker retínde jaqsy ósíp keledí. Onymen eshkímníń talasa almaıtyny haq. Úkímet basshysy ekonomıkany damytu boıynsha Memleket basshysynyń tapsyrmasyn tolyq jáne sapaly oryndap jatyr", - dep qorytyndylady ol.