Kofe ish qatýdan kómektesedi
Ǵalymdar kofeniń as qorytý prosesine áser etetinin anyqtady, dep habarlaıdy Almaty-akshamy.kz tilshisi RIA Novostı saıtyna silteme jasap.
Shamamen eki júzge jýyq ǵylymı jarıalanymǵa jasalǵan sholý kofeni az mólsherde – kúnine úsh-bes keseden ishse, as qorytý júıesine zıansyz ekenin, kerisinshe, ót qabynda tas túzilý, pankreatıt jáne búırektiń keıbir aýrýlary qaýpin basatynyn kórsetken. Zertteý nátıjeleri Nutrients jýrnalynda jarıalanǵan.
Asqazan- ishek traktine kofeniń úsh negizgi áseri bar: asty qorytýǵa qajet asqazanǵa, ót jáne pankreattyq (uıqy bezi) sekresıaǵa, ishekti mıkrobıotıkasyna jáne perıstaltıkaǵa – as qorytý trakti arqyly astyń ótýine qajet toq ishek qabyrǵalarynyń jıyrylýyna áser etedi.
194 zertteý nátıjeleriniń taldaýy kofeni ortasha mólsherde qoldaný as qorytý prosesterine áser etip, toq ishek arqyly ótýge kómektesedi, ishektegi «jaqsy bakterıalar» mólsherin kóbeıtip, ót tastarynyń túzilý qaýpin azaıtady, sonymen birge, baýyrǵa qorǵanysh áreketin kórsetedi. Sonyń ishinde, qaterlik túzilýlerden, búırek ragynyń keń taralǵan túrleriniń biri - gepatoselárly karsınomadan qorǵaıdy.
«Keıbir boljamdarǵa qaramastan, kofeni tutyný ishek jáne as qorytý problemalaryna baılanysty emes, - delingen fransýz Ǵylymı aqparat ınstıtýty zertteýleriniń qorytyndysy boıynsha keltirilgen baspasóz relızindegi sholýdyń avtory dáriger Astrıd Nelıgtiń sózinde. – Keıbir jaǵdaılarda kofe as qorytýǵa qatysty keń taralǵan shaǵymdarǵa qarsy kómektesedi. Jańa derekter kofeni tutyný bıfıdobakterıalar sıaqty ishektiń paıdaly bakterıalyq toptarynyń deńgeıin arttyrýǵa kómektesedi».
Nátıjeler kofeniń as qorytý gormony – gastrınniń jáne asqazan sóliniń tuz qyshqylynyń bólinýine áser etetinin kórsetti. Bulardyń ekeýi de asqazandaǵy tamaqty bólshekteýge kómektesedi. Sonymen qatar, kofe óttiń bólinýin kóbeıtetin garmon – holesıstokının sekresıasyn jaqsartady, sonymen birge as qorytýǵa qatysady.
Qaralǵan derekter kofeniń toq ishek motorıkasyn sýǵa qaraǵanda 60 paıyzǵa jaqsyraq áser etetinin jáne kofeınsiz kofe almastyrǵyshtarǵa qaraǵanda 23 paıyzǵa jaqsyraq áser etetinin kórsetken. Avtor munymen kofeniń sozylmaly ishtiń qatýyn ketiretin qasıeti bar dep sanaıdy.
«Biraq kofeniń as qorytý traktine áserin túsiný úshin qosymsha málimetter qajet, bul óte úmittendirip otyrǵan boljamnyń bastamasy» - dep atap ótti Nelıg.
Kofeniń as qorytý júıesine keri áseri jaıly kóptegen kúdikter rastalmady. Jekeleı alǵanda, ǵalym kofeni jıi qoldaný ishek-as qorytý reflúksin týdyrady degen pikirdi joqqa shyǵardy. Avtordyń oıynsha, qaýip faktory kóbine-kóp biriktirilgen nemese addıtıvti faktorlary – semizdikten jáne durys tamaqtanbaýdan bolatyn kórinedi.