Byltyr Astanada 3 jasar qyzdarynyń tísín emdetuge aparyp, ata-anasy odan qapelímde "aıyrylyp" qalǵan. Qaıǵydan qan jūtyp otyrǵan otbasy osy kúní qyzynyń ólímíne kínálí klınıkamen sottasyp jatyr.
Balaǵa bastapqyda anestezıya jasalyp, bírden 18 tísíne em jasalǵan. Alaıda "Sevoran" anestezıyasynan kíshkentaı Zere sol kúıí oyanbaǵan.
Oqıǵanyń mán-jaıy
Sot barysynda saraptama derekterí jarıyalandy. Sarapshylardyń qorytyndysy boıynsha, mı ísígí "Sevoran" anestezıyasy dūrys júrgízílmegennen paıda boluy múmkín. Sonymen qatar, jergílíktí auyrsynudy basatyn lıdokaınníń dozasy balaǵa tym kóp egílgen.
Jartylaı qalpyna kelmegen ókpe funktsıyasy men qabynu fonynda "Sevorandy" tórt jarym saǵat boıy qoldanu ótkír gıpoksıyaǵa (ottegíníń jetíspeushílígíne), júrektíń toqtauyna jáne mı ísígíne ákeluí múmkín, sol sebepten ólím oryn aldy. Bír eskere ketetín jaıt, kíshkentaı qyz tísín emderdíń aldynda pnevmonıyamen auyrǵan, bíraq klınıka būl derektí eskermegen kórínedí.
"Sedatsıyadan būryn bíz 7 aı būryn auruhanada jattyq. Eger ol tek 2-3 apta būryn bolsa, bíz mūndaı anestezıya men emdeuge barmas edík. Olar bízdí boluy múmkín qauíp-qaterler turaly habardar etuí tıís edí", - dedí qyzdyń ákesí Talǵat Qūmarov.
Prokurordyń aıtuynsha, anestezıolog pen stomatolog pedıatrmen keńesíp, qan taldauyn (AITV, gepatıt jáne basqa ınfektsıyalar) jasauǵa míndettí bolǵan. Alaıda klınıka būl talaptardy oryndamaǵan.
Maman ne deıdí?
Aqshamnews.kz tílshísí osy jaǵdaıǵa qatysty "Sevoran" anestezıyasynyń erekshelíkterí jaıly mamannan píkír aldy.
Qazírgí zamanauı ıngalyatsıyalyq būl preparat adamdy tez ūıyqtatyp, jyldam operatsıya jasauǵa múmkíndík beredí jáne densaulyǵyna zıyan keltírmeıdí. Onyń joǵary qauípsízdígí balalarǵa tís emdeu sıyaqty jauapty salalarda qoldanuǵa múmkíndík beredí. Balalarǵa būl auyr protsedurany túsíndíru qıyn bolǵandyqtan, kóbíne narkoz – tísterdí tez emdeudíń tıímdí tásílí bolyp otyr.
Stomatologıyada kóptegen jaǵdaıda balalardan bastap eresek patsıentterge deıín keńes berushí árí qadaǵalaushy (kurator) Salman Qanatūly "Sevoran" ádette qauípsíz ekenín, bíraq keıbír jaǵdaılarda saqtyq qajet ekenín atap óttí:
- patsıentte nemese tuystarynda qaterlí gıpertermıya;
- bauyrdyń auyr aurulary;
- óte tómen qan qysymy nemese shok jaǵdaıynda;
- júrekke qatysty kúrdelí problemalar nemese arıtmıya;
- aǵzanyń qatty susyzdanuy (qūrǵauy) nemese kóp qan joǵaltu;
- bas mıynyń íshkí qysymy joǵary bolsa;
- allergıyalyq reaktsıyalar (óte sırek).
Auyr reaktsıyalar kóbínese preparatqa emes, organızmníń erekshelíkteríne baılanysty. Sondyqtan narkozdan būryn júrek, tynys alu, zat almasu júıesí men tūqym qualaıtyn táuekelderdí tekseru qajet. Tekserulerden keıín ǵana anestezıolog eń qauípsíz narkoz nūsqasyn, mólsherín tańdaıdy.
Balalar ádette tynysh oyanady, bíraq dárígerler nazar audaruy tıís keıbír sırek belgíler de bar eken. Olar: qatty álsíreu, tynys aludyń būzyluy, qan qysymynyń kenet tómendeuí nemese joǵarylauy, júrek yrǵaǵynyń būzyluy, dem aludyń qıyndauy, dene qyzuynyń jyldam kóteríluí, sananyń shatasuy. Barlyq oyatu protsesí anestezıologtyń tūraqty baqylauymen ótedí.
Sonymen bírge, mamannyń aıtuynsha, narkoz kezínde qauípsízdík úshín klınıkada zamanauı narkoz apparaty, monıtorlar (puls, qan qysymy, tynys alu, pulsoksımetr, EKG), ÓJJ apparaty, maskalar, ottegí júıesí, shūǵyl kómek qūraldary, defıbrıllyator, bílíktí anestezıolog pen anestezıst meıírbıke jáne baqylau bólmesí boluy kerek.
Salman Qanatūly Astanada bolǵan qaıǵyly jaǵdaıǵa baılanysty maman retínde aıtary: "Būl jerde qaıǵyly jaǵdaı dárígerlerdíń salǵyrttyǵynan, boluy múmkín qauíptí jaǵdaılardy eskermegennen bolǵan sıyaqty", - deıdí.
Jalpy, "Sevoran - balalar úshín eń tıímdí ádís. Ol tez áser etedí, barynsha allergıya tudyrmaıdy, ınektsıya qajet emes jáne tynysh árí yńǵaıly narkoz beredí. Tájírıbelí anestezıologtyń baqylauymen būl protsedura kíshkentaı jáne qobaljǵysh patsıentter úshín de qauípsíz árí jeńíl ótedí", - dep túıíndedí maman.
Salman Qanatūly jūmys ísteıtín jekemenshík stomatologıya klınıkasy da osyndaı ádíspen emdeuge beıímdelgen. Balalardy da "Sevoran" anestetıgí arqyly oıdaǵydaı emdep júrgenín aıtady. Bastysy, qauípsízdík talaptary men ár patsıenttíń densaulyǵyndaǵy erekshelíkterge saqtyqpen jáne jauapkershílíkpen qarap, eskeríluí tıís jaıttardy esten shyǵarmau qajet deıdí.
Aıta keteıík, qalada "Sevoran" arqyly emdeu qyzmetíníń ortasha baǵasy 50 myń teńgeden bastalady.
Sonymen, "Sevoran" degen ne?
Sevoran - tynys alu arqyly beríletín zamanauı anestezıya. Ol patsıenttí ūıyqtatyp, auyrsynudy múldem sezdírmeıdí.