Kóktem - tabıǵatpen bírge adam jany da jańaryp, sezímder «búrshík» jaratyn erekshe kezeń. Qystyń qyspaǵynan bosaǵan tírshílíkpen bírge júrekter de jylyp, úmít pen íńkárlík oyanady. Osyndaı sátte Nauryz meıramy tek jańaru men molshylyqtyń ǵana emes, jastardyń kóńílí toǵysatyn, sezím bíldíretín aıryqsha mezetke aınalǵan. Dumandy keshter, altybaqan basyndaǵy áuen, auyldyń alty auyzy – bárí de júrekke jylu syılap, názík sezímderdíń ūshqynyn tūtatady.
Qazaqy ortada būl sezím ashyq aıtylmaı, ádeppen, ısharamen jetkízílgen. Sonyń jarqyn kórínísí - bír-bírímen sabaqtas qos dástúr: seltetkízer men ūıqyashar. Búgínde ūmytyla bastaǵan būl dástúr jaıly Aqshamnews.kz tílshísí eske salady.
Seltetkízer - únsíz sezímníń ásem belgísí
Seltetkízer - jígíttíń qyzǵa degen yqylasyn bíldíretín erekshe syı. Būl kúní bozbalalar ūnatqan aruyna aına, taraq, ıíssu, áshekeı būıymdar tartu etken. Ár syılyqtyń astarynda mán bar: aına - tazalyq pen shynaıylyqtyń, taraq - ūqyptylyqtyń, al áshekeı - sūlulyqtyń belgísí.
Eń bastysy, būl syılyqtar materıaldyq qūndylyqtan górí, júrektegí sezímdí jetkízudíń qūraly bolǵan. Yaǵnı seltetkízer – sózben aıtylmaǵan syr, jígíttíń batyly men nıetíníń kórínísí.
Ūıqyashar - íltıpatqa berílgen jauap
Al ūıqyashar - qyzdardyń jígítke degen yqylasyn bíldíretín jauap dástúr. Qyz-kelínshekter jígítter ūıyqtap qalmasyn dep, uyz qosylǵan dámdí taǵam ázírlep, ūsynady. Būl - jaı ǵana as emes, kóńíldíń belgísí, rızashylyqtyń nyshany.
Jígít ūıqyashardan dám tatsa, būl ekí jastyń arasyndaǵy úndestíktíń bastalǵanyn ańǵartady. Osylaısha, ūıqyashar - sezímdí oyatyp qana qoımaı, ony jalǵastyruǵa jol ashatyn dástúr.
Dástúr men tanym: kóktemgí úılesím
Būl ekí ǵūryptyń túp-tamyry tereńde jatyr. Qazaq halqy tabıǵat pen adam ómírín egíz ūǵym dep qarastyrǵan. Kóktemde jer busanyp, tírshílík atauly jańarsa, adam júregínde de jańa sezímder paıda bolady.
Keı derekterde Nauryz aspan qūbylystarymen de baılanystyrylyp, mıfologıyalyq sıpatta túsíndíríledí. Máselen, Úrker jūldyzynyń kórínísí Ógízhan men Kún sūludyń qosyluymen sabaqtastyrylǵan. Ańyz boıynsha, aspannan túsken nūrdan paıda bolǵan Kún sūluǵa úılengen Ógízhannan Kún, Aı, Jūldyz taraıdy. Būl kórkem oıdy shyǵys shaıyry Nızamı da «Jetí aru» («Jetí qat kók») eńbegínde jyrǵa qosyp, Nauryzdy úılesím men mahabbattyń belgísí retínde beınelegen.
Demek, seltetkízer men ūıqyashar – tek jastar oıyny emes, tabıǵat pen adam bolmysynyń úndestígínen tuǵan tereń mándí dástúr.
Búgíngí kózqaras: ūmyt qalǵan qūndylyq pa?
Qazírgí zamanda qarym-qatynas formasy ózgergenímen, shynaıy sezím men íltıpattyń mání ózgergen joq. Kerísínshe, osyndaı ūlttyq dástúrlerdíń qūny arta tústí. Sebebí olar jastardy ádepke, sabyr men syılastyqqa tárbıeleıdí.
Búgíngí «syılyq» ūǵymy kóbíne materıaldyq dúnıemen ólshense, seltetkízer men ūıqyashar onyń ar jaǵynda tūrǵan nıet pen yqylastyń mańyzdy ekenín eske salady.
Seltetkízer men ūıqyashar – bír-bírín tolyqtyratyn, mahabbat pen syılastyqtyń qos qanaty íspettí. Bírí – sezímdí bíldírse, ekínshísí - sol sezímge jauap. Būl - syńardyń jūpqa ūlasuy, júrektíń júrekpen tabysuy.
Osyndaı ádemí dástúrlerdí jańǵyrtu - tek ótkendí eske alu emes, búgíngí qoǵamǵa jylylyq pen shynaıylyq syılau. Óıtkení kóktem kelgen saıyn tabıǵat qana emes, adam júregí de qaıta gúldeıdí.