Májílís deputaty Mūqash Eskendírov Jambyl oblysynda tūrǵyn úımen qamtamasyz etu protsesí zańnamadaǵy ózgeríster men elektron bazaǵa baılanysty tejelíp qalǵanyn aıtyp, premer-mınıstrdíń bírínshí orynbasary Roman Sklyarǵa deputattyq saual joldady, - dep habarlaıdy aqshamnews.kz tílshísí.
Deputattyń aıtuynsha, óńírde kommunaldyq tūrǵyn úı qorynan páter aluǵa 57 434 adam kezekte tūr, al kezektegílerdíń málímetterí bar bolǵany 10% deńgeıínde ǵana jańartylǵan.
"Alaıda satyp alynǵan páterlerdí osal toptaǵy azamattarǵa úlestíru qoldanystaǵy Zańnamaǵa engízílgen tolyqtyrular men ózgeríster kedergí bolyp otyr. Būrynda jergílíktí atqarushy organdarda bolǵan funktsıyalar "Tūrǵyn úı qūrylysy jınaq" bankíne (būdan bylaı Bank) beríldí jáne baspanaǵa mūqtaj azamattardy esepke qoyu elektrondyq bazasy arqyly avtomatty túrde júzege asyrylyp jatyr. Osy sebepterge baılanysty kommunaldyq tūrǵyn úı qorynan bólínetín tūrǵynjaıdy kelísu turaly ótíníshke der kezínde jauap bermeuíne jáne kezekte tírkelgen azamattardyń derekteríníń túzetílíp jańartylmauyna baılanysty baspanamen qamtamasyz etu jūmystary sozylyp kettí. Búgíngí kúní kommunaldyq tūrǵyn úı qorynan páter alu kezegíne tūrǵan 57 434 azamattyń nebárí 10 paıyzynyń derekterí túzetuler engízílíp jańartylǵan. Būǵan tıístí deńgeıde túsíndírme jūmystarynyń bolmauy, elektrondyq tsıfrlyq qoltańbamen dūrys paıdalanudy, uaqytyly qol qoya almauy sebep bolyp otyr", - dedí ol.
Deputat saualynda 2025 jyly áleumettík osal toptarǵa arnalǵan jaldamaly tūrǵyn úı satyp aluǵa respublıkalyq byudjetten 21,5 mlrd teńge bólíníp, 1 425 páter alynǵanyn atap ótedí. Alaıda satyp alynǵan páterlerdí úlestíru ísí azamattardyń derekterín uaqytyly túzetu, ótíníshterdí kelísu jáne elektron tsıfrlyq qoltańbany qoldanu máseleleríne tírelíp, naqty nátıjení tejep otyr.
Eskendírov būl jerde negízgí túıín – túsíndíru jūmystarynyń álsízdígí men júıedegí rásímderdíń auyrlyǵynda deıdí. Sonyń saldarynan tūrǵyn úı "beríluge daıyn tūrsa da", qaǵazsyz júıeníń "protsedurasy" halyqty sarsańǵa salǵan.
Ekínshí kóterílgen másele – jeńíldetílgen ıpoteka arqyly satylatyn úılerdíń kvotasy.
Deputat Ónerkásíp jáne qūrylys mınıstríníń №187 būıryǵyna sáıkes, ıpotekalyq tūrǵyn úı qorynyń kemínde 70%-y áleumettík osal toptarǵa, 20%-y jetím balalarǵa, al 10%-y kezektegí basqa azamattarǵa ūsynylatynyn eske salady. Bíraq dál osy 70% talap páterlerdíń uaqytyly satyluyna kedergí keltíruí múmkín ekenín alǵa tartady.
Mysal retínde Taraz qalasyn keltíredí: 2025 jyly satylymǵa shyqqan 706 páterdíń tólem qabíletí rastalmaǵandyqtan 588-í ǵana berílgen. Al bıyl Tarazda 1 278 páterden tūratyn 29 kópqabatty úıdíń qūrylysy ayaqtalyp, satylymǵa shyǵarylmaq. Eger olardyń 895 páterí (70%) áleumettík osal toptarǵa ūsynylsa, byltyrǵy jaǵdaı qaıtalanuy yqtımal deıdí deputat. Onyń ústíne, kezekte tūrǵandardyń 31 055-í (54%) – áleumettík osal top ókílderí.
Eskendírovtíń uájí boıynsha, tólem qabíletíníń tómen boluy páterlerdíń ótpeı qaluyna, tıísínshe jergílíktí atqarushy organdardyń oblıgatsıyalyq qaryzdaryn uaqytynda óteuíne kerí áser etedí. Osyǵan baılanysty ol:
-
osal toptarǵa satylatyn páter úlesín 70%-dan 50%-ǵa deıín tómendetu, jáne/nemese
-
ıpotekalyq qaryz beru sharttaryn jeńíldetu múmkíndígín qarastyrudy ūsynady.