Ūlttyq bank Almaty qarjy naryǵyndaǵy jaǵdaı turaly aıtty, - dep habarlaıdy aqshamnews.kz tílshísí.
1. Inflyatsıya
2025 jylǵy 1 qazanda Almaty qalasy boıynsha statıstıka departamentíníń resmı derekterí boıynsha ınflyatsıya 109,8% deńgeıínde qalyptasty (2024 jylǵy 1 qazanda – 105,9%).
Inflyatsıya qūrylymynda azyq – túlík tauarlaryna baǵalar – 7,4%, azyq-túlík emes tauarlarǵa – 6,0%, aqyly qyzmetterge – 14,9% óstí.
Almaty q. boıynsha tūtynu baǵalarynyń ındeksí
2. Valyutalyq naryq
2025 jylǵy 1 qazadaǵy jaǵdaı boıynsha qalanyń qolma - qol shetel valyutasy naryǵynda 439 aıyrbastau punktí jūmys ístedí, onyń íshínde: bankterdíń aıyrbastau punktterí - 228 qolma - qol shetel valyutasymen aıyrbastau operatsıyalaryn júrgízuge QR Ūlttyq Bankíníń lıtsenzıyasy bar uákílettí ūıymdar-203, "Qazposhta" AQ- 8.
2024 jylǵy 1 qazanmen salystyrǵanda aıyrbastau punktteríníń sany 2,3%- ǵa 429-dan 439-ǵa deıín, uákílettí ūıymdardyń aıyrbastau punktterí 6,8% - ǵa 190-nan 203-ke deıín kóbeıdí, " būl rette bankterdíń aıyrbastau punktteríníń sany 0,4 % - ǵa 229-dan 228-ge deıín, al «Qazposhta» AQ aıyrbastau punktterí 20,0% - ǵa 10-den 8-ge deıín azaıdy,.
2025 jyldyń 9 aıynda teńgení AQSh dollaryna satu baǵamy 497,99 – 540,74 teńge, euro 526,48 – 634,24 teńge, Reseı rublíne bírlígíne 5,16 – 6,72 teńge, qytaı yuaní 68,68 – 75,90 teńge aralyǵynda boldy.
2025 jyldyń 9 aıynda aıyrbastau operatsıyalarynyń kólemí 2024 jyldyń ūqsas kezeńímen salystyrǵanda valyutany kelesí satyp alu men satudy kórsettí:
AQSh dollary – 77,3% jáne 77,9% jáne sáıkesínshe 1 411,1 mln jáne 2 024,3 mln dollardy qūrady;
Euro – 81,0% jáne 67,3% jáne sáıkesínshe 101,7 mıllıon euro jáne 177,2 mıllıon eurony qūrady
Reseı rublí – 111,8% jáne 95,4% jáne sáıkesínshe 17 960,7 mıllıon rubl jáne 12 073,5 mıllıon rubldí qūrady;
Qytaı yuaní – 94,3% jáne 95,9% jáne sáıkesínshe 128,8 mıllıon Qytaı yuaní jáne 131,5 mıllıon Qytaı yuanín qūrady.
3. Depozıt naryǵy
2025 jylǵy 1 qazandaǵy jaǵdaı boıynsha Qazaqstan Respublıkasynyń bank sektoryn 23 ekínshí deńgeıdegí bank qūrady, onyń 20-y Almaty qalasynda.
Rezıdentterdíń ekínshí deńgeıdegí bankterdegí depozıtteríníń kólemí 2025 jyldyń 9 aıynda 2024 jyldyń ūqsas kezeńímen salystyrǵanda 29,4%-ǵa ūlǵaıyp 12 840,1 mlrd.teńgení qūrady. Zańdy tūlǵalardyń depozıtterí 29,4%-ǵa 3 779,5 mlrd.teńgege deıín, jeke tūlǵalardyń depozıtterí 14,8%-ǵa 9 060,6 mlrd. teńgege deıín óstí.
Ūlttyq valyutadaǵy depozıtter kólemí 21,9% - ǵa, shetel valyutasyndaǵy depozıtter kólemí 10,1% - ǵa ūlǵaıdy.
Depozıtterdíń jalpy kólemíndegí jeke tūlǵalar salymdarynyń úlesí 70,6% -qūraıdy.Onyń íshínde ūlttyq valyutadaǵy depozıtterdíń úlesí 2024 jylǵy 3 toqsandaǵy 73,3% - ǵa qaraǵanda 75,2% -. qūraıdy.
4. Kredıt naryǵy
Bankterdíń Almaty q. ekonomıkasyn kredıtteu kólemí 2025 jylǵy 1 qazanda 16 825,4 mlrd. teńgení qūrady, būl aldyńǵy kezeńmen salystyrǵanda 29,1%-ǵa kóbírek.
Ūlttyq valyutadaǵy kredıtter kólemí 27,4%-ǵa 13 852,1 mlrd.teńgege deıín ūlǵaıdy.
Shetel valyutasyndaǵy kredıtter kólemí 37,5%-ǵa 2 973,3 mlrd.teńgege deıín óstí.
Ūzaq merzímdí kredıtter kólemí 29,8%-ǵa 13 231,3 mlrd.teńgege deıín óstí, al qysqa merzímdí kredıtter 26,5%-ǵa 3 594,1 mlrd. teńgege deıín óstí.
Shaǵyn kásípkerlík subektílerín kredıtteu 6,6% - ǵa 2 990,2 mlrd.teńgege deıín tómendedí (ekonomıkaǵa kredıtterdíń jalpy kólemíníń 21,6%).
Kredıtteudíń salalyq qūrylymy kezeń íshínde sauda men ónerkásíptegí basym baǵyttardy saqtap qaldy: qysqa merzímdí kredıtter boıynsha 28,7% jáne 15,1%, ūzaq merzímdí kredıtter boıynsha tıísínshe 3,7% jáne 3,8%.