2026 jylǵa arnalǵan eń tómengí jalaqy mólsherí būrynǵy deńgeıde bekítílgendíkten, negízgí sanattar boıynsha MÁMS-ke tólenetín jarnalardyń mólsherí saqtalady. Alaıda zańǵa engízílgen túzetulerge baılanysty ózgeríster bar. Būl turaly Áleumettík medıtsınalyq saqtandyru qorynda túsíndírdí.
Jarna ósímí – tek memlekettík tólemderge qatysty
2025 jylǵy shílde aıynda Memleket basshysy MÁMS jáne medıtsınalyq qyzmetter kórsetu sūraqtary boıynsha ózgeríster men tolyqtyrular engízu turaly zańǵa qol qoıdy. Onyń bír bólígí densaulyq saqtau júıesíníń qarjylyq tūraqtylyǵyn qamtamasyz etuge baǵyttalǵan – memleket, jūmys berushíler jáne azamattardyń ortaq ynymaqtastyq jauapkershílígín arttyru arqyly.
Osy maqsatta áleumettík osal sanattaǵy halyq úshín (olardyń sany 11 mıllıonnan asady) memleket tóleıtín jarnalardy kezeń-kezeńímen arttyru kózdelgen: 2027 jyly – 2,2%-dan bastap, 2037 jylǵa qaraı – 4,7%-ǵa deıín. Qazírgí uaqytta memleket jarnalarynyń mólsherlemesí esepteu obektísíníń 2%-yn qūraıdy jáne būl mólsherleme 2026 jyly da saqtalady.
Aıta keterlígí, būl ózgerís jeńíldík sanatyndaǵy azamattardyń ózderíne esh áser etpeıdí. Olar būrynǵydaı avtomatty túrde saqtandyrylǵan bolyp qala beredí, sebebí jarnalardy memleket tóleıdí.
Joǵarǵy shektíń ózgeruí není bíldíredí?
Densaulyq saqtau júıesíníń tūraqtylyǵyn qamtamasyz etu maqsatynda 2026 jylǵy 1 qańtardan bastap qyzmetkerlerdíń jarnalary men jūmys berushílerdíń audarymdaryn esepteu úshín qoldanylatyn tabystyń joǵarǵy shegín arttyru engízíldí. Al paıyzdyq mólsherlemeler ózgeríssíz qalady.
Qazír audarymdardyń eń joǵary mólsherí 25 500 teńgení qūraıdy (10 eń tómengí jalaqy mólsheríndegí shektí tabystyń 3%). 2025 jyly jarnanyń eń joǵary mólsherí – 17 000 teńge (10 ETJ-nyń 2%-y).
Endí jūmys berushíler jarnalardy 40 ETJ-dan aspaıtyn tabystan, al qyzmetkerler 20 ETJ-ǵa deıíngí tabystan tóleıtín bolady (bastapqyda ekí tólem boıynsha da shektí 50 AEK-ke deıín arttyru ūsynylǵan, alaıda zań jobasyn talqylau barysynda olar tómendetíldí).
Demek, būǵan deıín aılyq tabysy 850 myń teńgeden asatyn qyzmetkerler (1–2 mln teńge jáne odan joǵary tabys alatyndar) 17 000 teńgeden artyq jarna tólemeıtín. Sebebí esepteu bazasyna shekteu qoldanylatyn. Būl belgílengen mólsherlemege proportsıonaldy túrde az bolyp, aılyǵy 850 myń teńgeden tómen jáne jalaqysynyń dál 2%-yn tóleıtín qyzmetkerlerge qatysty ádíletsíz edí.
Ózgerísterden keıín qyzmetkerdíń eń joǵary jarnasy – 34 000 teńge (1,7 mln teńgeníń, yaǵnı 20 ETJ-nyń 2%-y), jūmys berushíníń eń joǵary audarymy – 102 000 teńge (3,4 mln teńgeníń, yaǵnı 40 ETJ-nyń 3%-y) bolady.
Aıta keteıík, būl ózgerís aı saıynǵy tabysy 850 myń teńgeden asatyn jaldamaly qyzmetkerlerdíń nebárí 9%-yna ǵana áser etedí. Al aılyǵy 3,4 mln teńgeden asatyn qyzmetkerler sany – bar bolǵany 20 myń adam (0,3%). Qalǵan 91% jūmys ísteıtín azamattar úshín eshteńe ózgermeıdí.
Qalǵan tóleushíler úshín jarna mólsherlemelerí
Bíryńǵaı tólem tóleushíler
Bíryńǵaı tólemdí jeke kásípkerler men zańdy tūlǵalar óz qyzmetkerlerí úshín tóleıdí. Ol jeke tabys salyǵyn, jūmys berushí men qyzmetkerdíń míndettí zeınetaqy jarnalaryn, áleumettík audarymdardy, sondaı-aq MÁMS boıynsha jarnalar men audarymdardy qamtıdy.
2026 jylǵy 1 qańtardan bastap bíryńǵaı tólem mólsherí eseptelgen tabystyń 24,8%-yn qūraıdy.
Jeke kásípkerler, sharua qojalyqtarynyń ıelerí jáne jeke praktıkamen aınalysatyn tūlǵalar
Būl sanattar MÁMS-ke 1,4 ETJ-nyń 5%-y mólsherínde jarna tóleıdí.
2026 jyly eń tómengí jalaqy mólsherí ózgermegendíkten, MÁMS jarnasy da būrynǵydaı – aıyna 5 950 teńge bolyp qalady. Būl tabys deńgeıíne qaramastan tólenetín tūraqty jarna.
Aıta keteıík, eger jeke kásípker bír mezgílde basqa ūıymnyń jaldamaly qyzmetkerí bolyp, ol úshín MÁMS tólemderí audarylyp tūrsa da, jeke kásípker retínde ózí úshín jarna tóleuden bosatylmaıdy. Tek qyzmetín resmı túrde toqtatqan nemese áreketsíz dep tanylǵan jeke kásípkerler ǵana jarna tóleudí toqtatady.
Derbes tóleushíler
Derbes tóleushíler sanatyna tūraqty jūmysy joq jáne jeńíldík sanattaryna kírmeıtín azamattar jatady.
2026 jyly olar úshín MÁMS boıynsha aı saıynǵy jarna mólsherí 1 ETJ-nyń 5%-y, yaǵnı 4 250 teńge.
Saqtandyrylǵan mártebesín alu úshín olardyń ótken nemese aldaǵy 12 aı qatarynan tólemderí boluy tıís. Jarnalardy ár aıǵa jeke-jeke tóleu qajet.