2026 jylǵy 1 qańtardan bastap Qazaqstanda 2025 jyldyń 18 shíldesínde qol qoıylǵan jańa Salyq kodeksí kúshíne enedí. Būl salyq reformasynyń mańyzdy kezeńí bolyp tabylady, onyń maqsaty – salyq júıesín azamattar men bıznes úshín ashyq, ádíl jáne yńǵaıly etu. Salyq rejımderín ońaılatu, eseptílíktí qysqartu, basym salalar úshín salyq stavkalaryn tómendetu, ákímshílendírude jeńíldíkter jáne múlík pen aktsız salyqtaryna qatysty jańa erejeler turaly Almaty qalasy Óńírlík kommunıkatsıyalar qyzmetíníń baspasóz konferentsıyasynda Almaty qalasy boıynsha Memlekettík kíríster departamentíníń basqarma basshylary aıtyp óttí.
2026 jyldan bastap Qazaqstanda jańa Salyq kodeksí kúshíne enedí, ol eldegí salyq saluǵa degen kózqarasty túbegeılí ózgertedí. Reforma ayasynda salyq rejımderí ońaılatylady: jetí arnaıy rejımníń ornyna tek úsheuí qalady – ózín-ózí jūmyspen qamtyǵandar úshín (JK tírkeusíz, aılyq tabysy 300 AEK-ke deıín), shaǵyn bıznes úshín (jeńíldetílgen deklaratsıya negízínde, jyldyq aınalym lımıtí 600 000 AEK jáne stavkasy 4%) jáne sharua qojalyqtary úshín. Ózín-ózí jūmyspen qamtyǵandar tabysynyń 4%-y mólsherínde bíryńǵaı salyq tóleıdí, oǵan barlyq míndettí tólemder kíredí, esep tapsyrudyń qajetí joq – barlyǵy mobıldík qosymsha arqyly júzege asady.
Salyq eseptílígíníń kólemí de aıtarlyqtaı azayady: 39 nysannyń 12-sí joıylady, keıbírí bíríktíríledí. Júıe salyqtyń somasy men tóleu merzímín avtomatty túrde kórsetíp otyrady. Eger esep uaqytyly tapsyrylmasa, ol aıyppūl salusyz nóldík bolyp esepteledí jáne keıín túzetu engízuge múmkíndík beríledí.
Negízgí salyqtar boıynsha da ózgeríster bar. Korporatıvtík tabys salyǵynyń bazalyq mólsherlemesí 20% deńgeıínde qalady, bíraq jeńíldíkter engízíledí: auyl sharuashylyǵy óndírushílerí úshín – 3%, áleumettík sala úshín – 2026 jyly 5%, 2027 jyldan bastap 10%. Bankter men oıyn bıznesí 25% tóleıdí. Jeke tabys salyǵy progressıvtí bolady – tabys deńgeıíne qaraı 10% jáne 15%, al bazalyq shegerím 30 AEK-ke deıín ūlǵayady. Múgedekter men Ūly Otan soǵysy qatysushylaryna áleumettík jeńíldíkter 5 000 AEK-ke deıín belgílendí. Qosylǵan qūn salyǵy mólsherlemesí 16%-ǵa deıín ósedí, bíraq dárí-dármekter men medıtsınalyq qyzmetter úshín tómendetílgen 5% mólsherleme saqtalady. QQS boıynsha míndettí tírkeu shegí – 10 000 AEK, būl 2026 jyly būl 43,2 mln teńgege teń.
Ákímshílendíru de túbegeılí ózgeredí: josparly tekseríster alynyp tastalady, al táuekelderdí basqaru júıesí aldyn alu rejımíne kóshedí – salyq organdary būzushylyqtar turaly emes, sáıkessízdíkter turaly habarlama jíberedí, olardy óz erkímen túzetuge múmkíndík beríledí.
Aktsızderge qatysty da ózgeríster bar: alkogol men temekíge aktsız mólsherlemesí jyl saıyn 10%-ǵa ósedí, energetıkalyq susyndarǵa jańa aktsız engízíledí (1 lıtrge 100 teńge). Eskí avtokólíkterge salyq tómendetíledí: paıdalanu merzímí 20 jyldan assa – 50%-ǵa, 10 jyldan assa – 30%-ǵa. Múlík salyǵy boıynsha aǵymdaǵy tólemder somasy 300 AEK-ten aspasa, esep tapsyrudyń qajetí joq, deklaratsıya tek jyl qorytyndysy boıynsha ūsynylady.
Jańa Salyq kodeksí ashyqtyq qaǵıdatyn bekítedí: árbír salyq tóleushí ne úshín salyq tóleıtínín naqty bíluí tıís, al memleket ádíl árí ashyq erejelerdí qamtamasyz etuge míndettí. Dauly jaǵdaı tuyndaǵan kezde azamat salyq organdarynyń áreketíne túsíníkteme aluǵa nemese shaǵym beruge qūqyly. Tuyndauy múmkín kelíspeushílíkterge qaramastan, zańǵa qol qoıylyp, ol kúshíne enedí, al memlekettíń míndetí – ony bıznes pen azamattar úshín tıímdí árí auyrtpalyqsyz túrde íske asyru.