Ár aptanyń sońynda ūıymdastyrylatyn auyl sharuashylyǵy jármeńkelerí qala tūrǵyndary úshín tıímdí sauda alańyna aınaldy. Būl joly almatylyqtarǵa óz ónímderín ūsynuǵa Shyǵys Qazaqstannyń fermerlerí keldí. Jármeńke Qazybek bı kóshesínde, Panfılov pen Abylaı han kósheleríníń aralyǵynda ūıymdastyryldy.
Tańǵy sauda bayau bastalǵanymen, túske qaraı jármeńke qyza tústí. Bíz ony sómkelerín toltyryp, rıza kóńílmen qaıtyp jatqan jūrttyń júzínen baıqadyq.
Jármeńke sórelerínde shyǵystyń áıgílí balynan bastap, tabıǵı sút ónímderí, maı, qūrt, qymyz, et pen kókónístíń san túrí samsap tūr. Ásírese Katonqaraǵaıdan kelgen bal men propolıs, pantokrın men ara tozańyna sūranys joǵary. Ár kelushí óz densaulyǵyna paıdaly dúnıení aluǵa tyrysyp, satushylarmen jyly áńgíme qūryp jatyr.
Máselen, Ayagózden kelgen Lázzat Musaeva, sút ónímderín satuǵa kelgen.
"Bízdí osy jármeńkege shaqyrǵanda quana kelístík. Almaty jūrtynyń talǵamy joǵary, bíraq sonymen qatar sapaly ónímdí baǵalaı bíledí. Maı men qūrt jaqsy ótíp jatyr. Kesh batqansha bárín satyp, elge jeńíl qaıtsaq degen úmítímíz bar", – deıdí ol kúlímdep.
Kelushílerdíń kóbí jármeńke jaıly gazet betterínen, áleumettík jelíden jáne tanystarynan estíp kelgen. Almatylyq Marına Mathamova da osyndaı tūraqty satyp alushylardyń bírí:
"Būl jerdíń baǵalary men sapasy kóńílge qonymdy. Eń bastysy – óním tíkeleı óndírushíden keledí. Búgín et pen bauyr aldym. Kók bazardaǵydan edáuír arzan. Osyndaı sharalar jıí ūıymdastyrylsa, jūrt ta ūtady, fermerler de rıza bolady", – deıdí ol.
Shyǵys qazaqstandyq bal óndírushí Sergeıdíń de píkíríne qūlaq túrdík.
"Bíz baldyń barlyq tabıǵı ónímderín alyp keldík. Ara tozańy men pantokrınge sūranys joǵary. Būl ónímder ımmunıtettí kóteredí, aǵzany sergítedí. Kópshílík qyzyǵyp, alyp jatyr. Osyndaı tíkeleı sauda – naǵyz halyqqa paıdaly ís", – deıdí ol.
Shyǵystyń baly men etín ízdep kelgen Ílıyas Sydyqov bylaı deıdí:
"Ár demalys saıyn kelemíz. Osyndaı jármeńkeler kóp bolsa eken. Baǵalary tıímdí, tańdau kóp. Míne, úıge et, bal, sút aldyq. Típtí kórshílerge de habar jazyp jíberdík, úlgersín dep. Baldyń kelísín 2000 teńgeden aldym. Taza óním. Al et 3000 teńgeden satylyp jatyr. Mūndaı múmkíndík jıí bola bermeıdí", – deıdí.
Al Darhan Nūrahmetov tauardyń shyqqan jeríne erekshe mán beretínín aıtty:
"Keıde kúmándanyp qalasyń. Shynymen sol aıtylǵan jaqtan ákelíndí me, álde jergílíktí me dep. Bíraq kólíktíń nómíríne qarasaq, bárí naqty. Būǵan deıín Ayagózdíń etín alǵanmyn, dámí tíl úıíredí. Osyndaı senímdí jármeńkelerdí ūıymdastyrǵandarǵa rahmet", – deıdí ol.
Qalanyń jeke sektorynda tūratyn kóptegen otbasy qys qamyn jasap, kartop, pıyaz, sábíz sekíldí kókónísterdí qap-qaptap alyp jatqanyn baıqadyq.
"Qystyń qamyn jazda oıla" degendeı, úıdíń jertólesín toltyryp alsaq, kóńíl tynysh. Mūnda baǵasy bazardan áldeqaıda arzan, árí óním sapasy da jaqsy", – deıdí almatylyq zeınetker Shynar apaı.
Jūldyz Qūrmanbekova da tūraqty kelushílerdíń bírí eken:
"Ár apta saıyn kelemíz. Tauar kóp, baǵasy tıímdí. Ásírese bal men sút ónímderí taza árí dámdí. Kók bazardan 20-30 paıyzǵa arzanǵa túsedí", – deıdí ol.
Auyl sharuashylyǵy ónímderín qoljetímdí baǵada alu búgínde qala tūrǵyndary úshín óte tıímdí. Mūndaı jármeńkeler bír jaǵynan – almatylyqtarǵa arzan árí sapaly azyq-túlík alu múmkíndígín berse, ekínshí jaǵynan – auyl sharuashylyǵy óndírushíleríne óz ónímín tíkeleı tūtynushyǵa ūsynuǵa jol ashady.