Ekpeler men mıksturalar (sūıyq kúıdegí dáríler) densaulyqty nyǵaıta túsetíní sózsíz. Alaıda adamnyń ózín jaqsy sezínuí úshín bír qaraǵanda óte qarapaıym áreketterdí jasaudyń ózí jetkílíktí. Árqashan deníń sau bolyp, baqytty ómír súru úshín qajettí bírneshe keńeske nazar audara otyryńyzdar.
Kítap oqyńyz
Kítap degende de, elektrondy nūsqada emes, qaǵaz kúıíndegí aqparatty oqu kúızelístí jaǵdaımen kúresuge kómektesedí. Jaqsy nátıje shyǵu úshín ózíńízge oqyǵan kezde jaǵymdy áser beretín mátíndí oqyǵan jón. Sebebí ótkír áleumettík máseleler men sayası taqyryptaǵy gazetter men jurnaldardy oqudan ondaı áser almauyńyz múmkín.
Tamaqty aqyryn jeńíz
Dıetologtar kóbíne-kóp artyq salmaq adamdardyń tamaqty kóp jeuínen emes, ony tez árí dūrys shaınamauynan bolady deıdí. Tamaqty óte tez jeıtín adamdar asty shamadan tys kóp jeuge beıím keledí. Yaǵnı, aǵza tamaqtanǵanyn túsínbeı, toıǵany turaly sıgnal tym kesh keledí.
Medıtatsıyany tynyshtyqta jasańyz
Medıtsına qyzmetkerlerí medıtatsıya tek ıoga jáne shyǵys tájírıbesín ūstanushylar úshín ǵana emes, típtí qarapaıym keńse qyzmetkerlerí úshín de paıdaly ekenín būrynnan aıtyp keledí. Garvard unıversıtetínde júrgízílgen zertteu kún saıyn otyz mınut jasalǵan medıtatsıya kúızelístíń damuyn azaıtatyny dáleldengen. Medıtatsıya adamnyń emotsıonaldyq jaǵdaıyn arttyrady, psıhologıyalyq, sonymen bírge, adamnyń fızıkalyq saulyǵyna jaǵymdy áser etedí.
Temír jaıly esten shyǵarmaǵan jón
Temír aǵzanyń qalypty jūmysyn saqtauda mańyzdy ról atqarady. Sharshaǵyshtyq, tábettíń joǵaluy, nazardy toqtatudyń qıyndyǵy — būl adam aǵzasyndaǵy temír jetíspeushílígímen kezdesetín máselelerdíń bír bólígí ǵana. Sonymen qatar, temír tūraqty metabolızmge yqpal etedí jáne ókpeden jasushalarǵa ottegín tasymaldaıdy, sondyqtan onyń jetíspeushílígí artyq salmaqtyń ósuíne yqpal etuí múmkín.
Telefondy óshíríp qoyu kerek
Būl, árıne, bírínshí ret aıtylyp jatqan jańalyq emes. Qalaı degenmen de, būl - basty ūstanuǵa tıís keńesterdíń bírí. Smartfondardy jıí qoldanu kózdíń qan qysymyn, stresstí ūlǵaıtyp, moıyn, ıyq bólíkteríníń, sonymen qatar basty jıí tómenge saludyń saldarynan bas saqınasy aurularyna ákeluí múmkín.
Kúníne 21 mınuttan seruendeńíz
AQSh-tyń baqylau jáne aldyn alu jóníndegí ortalyq 18-den 34 jasqa deıíngí jas aralyǵynda adamdarǵa densaulyqty bír qalypta ūstau úshín aptasyna kemínde 150 mınut aerobıkalyq jattyǵular jasau qajet. Eger síz sportpen shūǵyldanuǵa ekí jarym saǵat bóle almasańyz, onda būl uaqytta aptanyń árbír kúníne teńdeı keletíndeı bólíp tastańyz. Sonda 21 mınuttan shyǵady. Jayau júríp, seruendeu úshín 21 mınut uaqyt tabu áldeqaıda jeńílírek ekeníne kelísetín shyǵarsyz.
Úıde otyrmańyz
Naqtyraq aıtqanda, uaqytyńyzdyń kóp bólígín dalada ótkízíńíz. Būl keńes , ásírese, qazír qys aldynda óte qajet. Óıtkení adamdar kóbíne aua raıynyń qolaısyzdyǵyn alǵa tartyp, būl ístí keıínge qaldyra beredí. Adam aǵzasyna D dárumeníníń paıdasy zor, al ol tek taza auada bólínedí. Al eger seruendeıtín jeríńíz tabıǵı oryn bolsa, onda mıyńyzda jaqsaru protsesterí kóbírek bolady, kúızelísten aryluǵa bolady.